Statskupp och statsministermord
Var det en svensk soldat som mördade Olof Palme? I Stockholm på mordkvällen för snart 38 år sedan pågick en kuppberedskapsövning i polisiär och militär regi , Säpos underrättelseoperation "Cosi fan Tutte" samtidigt som den hemliga försvarsorganisationen Stay Behind var aktiv med flera agenter på plats i centrala Stockholm.
En ny granskningsrapport avslöjar nu att Palmeutredningen så sent som åren 2017-2020 riktade misstankar mot en grupp militärer som flög från Visby till Stockholm vid lunchtid den aktuella fredagen. Från Visby till Stockholm åkte samtidigt en man som var verksam inom Stay Behind. De okända män med walkie talkies som över 100 vittnen observerade dagarna innan mordet och under själva mordkvällen kan vara nyckeln till lösningen på Palmegåtan.
Det kalla kriget mellan Sovjetunionen och västmakterna var dåtidens stora trauma för det svenska försvaret.
-För oss var det var inte en fråga om de skulle komma hit utan en fråga om när ryska Spetznaz-förband skulle skickas in på svenskt territorium, berättade kustjägaren och Stay Behind-agenten Donald Forsberg i en intervju.
I militära kretsar och inom polisen, hemvärnet och säkerhetspolisen fanns sedan länge misstankar mot Olof Palme. Han sågs av vissa som ett hot mot rikets säkerhet, som en kommunist och landsförrädare. Tre Säpomän bedrev utan ledningens kännedom hemlig spaning mot Palme. Innan mordet fanns också väpnade grupper med kopplingar till försvaret och hemvärnet som såg det som nödvändigt att bevaka Palme och den socialdemokratiska regeringen. Det bekräftades av den militär, i reportaget kallad "Björn", som intervjuades av journalisten Lars Borgnäs i tv-dokumentären "Mannen, mordet, mysteriet" 1999:
"Jag kom för ett antal år sedan in i en hemlig motståndsrörelse, tänkt att vara en sista försvarslinje om Sverige skulle bli anfallet. De personer som ingick, de skulle helst ha militär bakgrund, jägarsoldater, reservofficerare. Framförallt skulle de vara hängivna antikommunister, moraliska soldater som de kallades. Rörelsen stod hemvärnet nära och det fanns också medlemmar i polisen. Jag fick aldrig överblick över hela rörelsen. Det var det inte många som hade. Man var indelad i små grupper som skulle ha så lite kontakt med varandra som möjligt. Det fanns en hel del vapen, också sådana som var oregistrerade och inte kunde spåras. I fredstid sysslade rörelsen till exempel med att samla in information om opålitliga personer, säkerhetsrisker. Det kunde vara både spaning, övervakning och avlyssning. Rörelsen bytte information med folk på Säpo på ett informellt sätt, en del information gick också vidare till utlandet. Hatet mot Palme var otroligt intensivt i rörelsen. Han sågs som en förrädare, dels genom sin flathet mot ryssarna men också för att han månade om Yassir Arafat. Jag vet helt säkert att man i perioder övervakade Palme men också andra socialdemokratiska politiker som man misstänkte var opålitliga. Den övervakande gruppen bestod av 4-7 personer. Man hade bra teknisk utrustning. Telefonavlyssning var inga problem. Jag tror att det förekom buggning också och när man övervakade fysiskt hade man radiosamband. Jag var inte själv med och bevakade Olof Palme men jag vet att det gjordes. Inte kontinuerligt alltså, men i perioder".
Den socialdemokratiska regeringen med Olof Palme som statsminister sågs med andra ord som en säkerhetsrisk av en grupp svenska militärer som agerade inom ramen för en hemlig motståndsrörelse. Vi talar troligen inte endast om Stay Behind utan även om andra hemliga grupper inom Försvarsmakten där beväpnade jägarsoldater, reservofficerare, poliser och hemvärnsmän övervakade, avlyssnade och på andra sätt samlade information om regeringen.
Varje antydan till sovjetiskt spionage i Sverige vid den här tiden fick Säpo och MUST att agera omedelbart. Den pinsamma och för vår säkerhet ytterst allvarliga Stig Bergling-affären i slutet av 1970-talet fanns i färskt minne hos Säpos kontraspionage. På den sovjetiska ambassaden i Stockholm fanns KGB:s ständigt aktiva underrättelseofficerare redo att värva nya svenska spioner. Under 1980-talets första hälft bedrev det svenska försvaret u-båtsjakt längs Östersjökusten. Den kärnvapenbestyckade sovjetiska ubåten U137 gick på grund i Karlskrona skärgård 1981 vilket marinen såg som ett bevis för att Sovjetunionen ägnade sig åt kartläggning av svenska farvatten. Att det svenska försvaret behövde rusta för en invasion framstår i historiens ljus som självklart.
NY GRANSKNING AV MILITÄREN
Innan Palmeutredningen lades ner i juni 2020 försökte förundersökningsledaren Krister Petersson och hans mordutredare gå till botten med de misstankar som under utredningens gång riktats mot personer inom det svenska försvaret. Det var alltså inte så att "Skandiamannen" var det enda spår Palmeutredningen utredde åren 2017-2020. En man som heter JB Lindqvist har i dagarna publicerat en rapport om sin granskning av ett helt annat spår – ett spår som Palmeutredningen avsatte en hel del tid och resurser åt att utreda. Så här skriver JB Lindqvist i sin rapport:
"Det spåret handlade om en grupp militärer som deltagit i en övning på Gotland dagarna innan mordet. Framför allt tycks man ha intresserat sig för en liten hemvärnsgrupp på 3 personer som genomfört en utbildning i samband med Gotlandsövningen. I denna grupp fanns också den person, en löjtnant, som verkar ha varit Palmegruppens huvudspår vid sidan av Engström. En löjtnant som i Granskningskommissionens rapport går under beteckningen X".
JB Lindqvists 92-sidiga rapport i ämnet heter "X A White paper" och är mycket intressant. JB Lindqvist skriver om "Löjtnant X", den hemliga militärövningen "Gustav" på Gotland i mordveckan, svenska specialförband under kalla kriget, en befälsgrupp vid K3 som kom att gå under benämningen "Jägarbefälsgruppen", en amerikansk handbok i hur man genomför en statskupp, det nära samarbetet mellan Försvarsmakten och polisen, handplockade personer med ursprung i Fallskärmsjägarskolan i Karlsborg, särskilda antisabotagegrupper skapade av en svensk överstelöjtnant och annat som är relevant för förståelsen av hur Sverige under strikt sekretess försökte bygga upp en stark försvarsberedskap inför en hotande sovjetisk invasion.
I Granskningskommissionens slutbetänkande som hamnade på regeringens bord 1999 beskrivs Palmeutredningens intresse för "löjtnant X". Redan året efter mordet inkom tips om att han var en person som mordutredarna borde granska närmare.
"Under november 1987 inkom uppgifter om ’löjtnant X’. Löjtnant X var mycket lik fantombilden. Han hade bakgrund som fallskärmsjägare och ingick i en antisabotagestyrka inom flygvapnet samt hade mycket god tillgång till vapen. Det uppgavs att X umgicks i kretsar som var politiskt extrema. Säkerhetspolisen anlitades för att biträda med utredningen. Vissa efterforskningar gjordes och säkerhetspolisen återkom i april 1988 med besked från Per-Göran Näss [åklagare och byråchef vid Säpo, vår anm] att det fanns "näring" i tipset. Förhör med uppgiftslämnaren hölls sommaren 1988. Det framgick att löjtnant X anlitades för utbildning, där han bl.a. förevisade vapen. Den grupp där löjtnant X ingick hade flera gånger utmärkt sig genom att ta sig in i hårt bevakade anläggningar m.m. Uppgiftslämnaren förknippade ett antal personer med löjtnant X, bl.a. polisman A, som enligt uppgiftslämnaren hade goda relationer till löjtnant X och en namngiven hög officer, som enligt uppgiftslämnaren var "brun". Löjtnant X och polisman A skulle ha sammanförts av den höge officeren".
[Polisman A är identisk med den Norrmalmspolis, vapenexpert och senare vapenhandlare som i mediebevakningen av Palmemordet brukar kallas "Ö", vår anm].
30 år efter det första tipset blev "löjtnant X" åter intressant i Palmeutredningen. En central fråga när det gäller "Löjtnant X" är om han verkligen hade alibi för mordkvällen eller om han efter den hemliga militärövningen på Gotland i själva verket stannade kvar i Stockholm för att delta i en attentatsgrupp som skulle försöka döda Olof Palme. Själv hävdade "Löjtnant X" i polisförhören att han kommit hem till sin bostad på natten och först på morgonen fick veta av sin hustru att statsministern mördats i Stockholm. Han intervjuades även i lokala medier och bedyrade även då sin oskuld. Men det råder trots det en osäkerhet kring alibit. JB Lindqvist ställer den relevanta frågan hur "Löjtnant X" och hans kollegor redan i planet hem kunde diskutera sina alibin - innan de visste att Palme mördats. Riksradions första sändning om Palmemordet gick ut klockan 01.10. Militärgruppen diskuterade sina alibin i planet från Stockholm till sydvästra Sverige före klockan 01.
KONSTEN ATT GENOMFÖRA EN STATSKUPP
Den vanligtvis välunderrättade journalisten, författaren och debattören Bjarne Moelv avslöjade för drygt 3 år sedan den kuppberedskapsövning i Stockholm som fram till dess var okänd för den svenska allmänheten:
Natten till den 1 mars 1986 genomförs i centrala Stockholm en kuppberedskapsövning i polisiär och militär regi. Övningsförutsättningarna beskriver ett läge där en hög politiker, ämbetsman eller militär hotas till livet av stadsgerilla. Denna beredskapsövning ska ha testats i all hemlighet några år tidigare och då vunnit stark genklang hos såväl polis som militär. Förutsättningarna bygger på en instruktionsfilm om diversionsmanövrer, tänkt att användas i Civilförsvarets och Tolkskolans verksamhet:
Attentatsmän skyddas av figuranter som cirkulerar på gärningsplatsen i skepnad av åskådare, vittnen och desinformatörer, så att den tilltänkte gärningsmannen kan göra en snabb kringgående rörelse, återvända till mordplatsen och sälla sig till skaran av figuranter, tillskyndande allmänhet och polis.
Mot bakgrund av uppgifterna om en sekretessbelagd kuppberedskapsövning i Stockholm på mordkvällen och avslöjandet att svenska jägarsoldater i hemliga specialförband övervakade och avlyssnade statsråd i den socialdemokratiska regeringen uppstår frågan om någon eller några av dessa soldater låg bakom mordet på Olof Palme. Fredagen den 28 december 1986 fick de i så fall ett tillfälle att likvidera Sveriges statsminister. De hade ett starkt motiv att utföra mordet och som elitsoldater utan tvekan kapacitet. Palmes promenad utan livvakter längs Sveavägen en sen vinterkväll bör ha setts som en visserligen riskfylld men ändå god möjlighet att slå till. Gav den pågående kuppberedskapsövningen i centrala Stockholm på mordkvällen möjligheter för en militär attentatsgrupp att utföra dådet? Kunde de komma nära Palme som en del i övningen? Hur planeras och genomförs en övning som går ut på att skydda landets ledande företrädare vid en statskupp?
JB Lindqvist redovisar i "X A white paper" fakta om hur en statskupp normalt går till, den statskupp som hemliga svenska förband hade i uppdrag att försöka förhindra eller i alla fall försvåra genom olika militära operationer i Stockholm och Mälardalen. Det finns faktiskt en handbok i hur man genomför statskupper skriven av den amerikansk-rumänske statsvetaren och militärstrategen Edward Luttwak. Handboken som gjorde Luttwak känd i hela världen heter kort och gott "Statskupp – en handbok" (Coup d'État: A Practical Handbook) och gavs ut 1968. Ämnet och perspektivet är givetvis förfärande men det är i detta sammanhang samtidigt intressant att studera den teoretiska modell för en statskupp en högt ansedd militärstrateg presenterar. Enligt Luttwak genomförs den aktiva delen av en statskupp - schematiskt uttryckt - i 4 steg:
1. Det område där statskuppen ska ske, exempelvis de centrala delarna av en huvudstad, spärras av. För detta uppdrag finns en grupp kallad "yttre avspärrningsgruppen".
2. Nästa steg vid genomförandet av statskuppen är att säkra viktiga byggnader och gator i det avspärrade området. I Sveriges fall skulle det troligen handla om Försvarsstabens och Säkerhetspolisens lokaler, Riksdagshuset, regeringskansliet Rosenbad och infarterna till Stockholm.
3. Statskuppens operatörer tar kontroll över tele- och radiokommunikationen i området. I Sverige handlar det om SVT, SR, TV4, FRA och infrastrukturen för alla former av digital kommunikation.
4. Det fjärde och sista steget innebär att operatörerna/elitsoldaterna lokaliserar och i vissa fall likviderar personer som kuppmakarna bedömer vara av vitalt intresse. Vid den kuppberedskapsövning vi beskrivit ovan var uppgiften att försäkra sig om att viktiga informationsbärare i Sverige, exempelvis höga chefer inom Säkerhetspolisen och Försvarsmakten och landets ledande politiker skyddades. Vid en statskupp hade Olof Palme varit en viktig informationsbärare av intresse för ockupationsmakten.
ETT MÖNSTER FRAMTRÄDER
Om man nu litar på uppgiften att försvarsmakten, polismyndigheten, säkerhetspolisen och hemvärnet planerade och genomförde en kuppberedskapsövning i Stockholms innerstad dagarna före mordet och på mordkvällen borde det vara möjligt att konkret beskriva hur övningen gick till. Ett sätt att närma sig frågan är att utgå från alla vittnesobservationer av okända män med walkie-talkies som rapporterades in till Palmeutredningen. Vittnesmålen är totalt 179 till antalet. Vi har valt ut de vittnesmål som enligt vår bedömning är mest trovärdiga. Det är rimligt, menar vi, att tänka sig att en kuppberedskapsövning inte planeras på plats samma dag som den genomförs. Istället bör vittnesobservationer från dagarna innan fredagen 28 februari 1986 vara intressanta vid studiet av en eventuell kuppberedskapsövning i Stockholms innerstad. Flera signalement på iakttagna personer återkommer i vittnesmaterialet. Män med walkie talkies som observerats under mordveckan tycks också ha varit verksamma under fredagen.
Kan man se ett mönster i hur "walkie talkie-männen" hade positionerat sig i området kring Sveavägen? Finns det områden där det är tätt med observationer och områden som inte alls tycks vara intressanta för de okända personer som befann sig i området kring Sveavägen med sina bärbara radioapparater? Vi talar om vittnesobservationer på gatorna kring Johannes kyrka och på Regeringsgatan, Tegnérgatan, Sveavägen, Tunnelgatan, Drottninggatan, Barnhusgatan, Klara Norra kyrkogata, Bryggargatan, Kammakargatan, Saltmätargatan, Wallingatan, Apelbergsgatan, Adolf Fredriks kyrkogata, Holländargatan, Kungsgatan, Malmskillnadsgatan, Döbelnsgatan, Birger Jarlsgatan, Mäster Samuelsgatan, Norrlandsgatan samt på Norra Latins skolgård, Hötorget och Brunkebergstorg. Det mönster som framträder efter en sådan granskning är att vittnesobservationerna av "walkie talkie-männen" i huvudsak grupperade sig i de 4 väderstrecken:
1. Öster – området kring Johannes kyrka.
2. Väster – Norra Latins skolgård och Drottninggatan.
3. Norr – Tegnérgatan från Holländargatan till Birger Jarlsgatan.
4. Söder – Kungsgatan inklusive omkringliggande gator.
(se karta ovan)
Alla de observationer som gjordes på Tunnelgatans västra sida dagarna före mordet och tidigt på mordkvällen behöver inte ha haft med Palmemordet att göra. De kan tolkas på ett annat sätt – de ingick i det södra området i kuppberedskapsövningen. På samma sätt blir inte observationerna vid biografen Grand självklart kopplade till mordet utan till en nordlig gräns för kuppberedskapsövningen som vi givit rubriken "Tegnérgatan". Vittnesobservationerna av den bryske mannen med walkie talkie på Norra Latins skolgård någon timme före mordet bildar tillsammans med observationerna på Drottninggatan en västlig gräns som vi givit rubriken "Norra Latin".
I söder är vår rubrik för området "Kungsgatan". Den innefattar inte endast själva Kungsgatan utan även Tunnelgatan, Apelbergsgatan, Oxtorgsgatan, södra delen av Malmskillnadsgatan och Sveavägen ner till Sergels torg och Brunkebergstorg. På alla dessa platser observerades vid olika tillfällen okända män med walkie talkie i mordveckan och på mordkvällen.
1. En mörkblå Volvo på Sveavägens västra sida. Den enligt vår mening mest intressanta bilen i vittnesmaterialet. Tre av varandra oberoende vittnen observerade denna bil stå parkerad på Adolf Fredriks kyrkogata efter klockan 23 på mordkvällen. Ett av vittnena såg en man med walkie talkie vid bilen. Ett annat vittne såg en man springa till bilen direkt efter mordet. Två andra vittnen såg en mörkblå eller svart Volvo stå konstigt parkerad på Tunnelgatans västra sida (mittemot mordplatsen) 4 minuter innan mordet. Cirka klockan 20-21 på mordkvällen såg ett vittne en blå Volvo stå parkerad på Johannesgatans östra trottoar nära Jutas backe. I Volvons framsäte satt två män och talade i walkie talkie. I baksätet satt ytterligare 1-2 män. Vid lunchtid på måndagen i mordveckan observerade ett vittne en blå Volvo som stod parkerad vid riksdagshuset. I bilen satt en lång blond man och talade i en walkie talkie. När Skandiaväktaren Anette Kohut åkte hem vid 23.30-tiden på mordkvällen såg hon en mörk Volvo som i hög hastighet åkte norrut på Sveavägen. I bilen satt flera personer. Den mörkblå/mörka Volvon bör vara mycket intressant för Palmeutredningen.
2. En blå Opel på Snickarbacken. Från Snickarbacken finns två intressanta vittnesuppgifter. En kvinnlig trafikvakt som satt i en bil på Smala gränd 3-4 minuter efter mordet såg en man som liknade gärningsmannen hastigt gående från Regeringsgatan förbi Smala gränd i riktning Birger Jarlsgatan. En kvinna såg på samma plats ungefär samtidigt en man som liknade gärningsmannen springa fram till en blå Opel. Bilen försvann hastigt från platsen. Palmeutredningen visade intresse för denna bil 2019.
3. En ljus bil på Norra Bantorget. En kvinna som var på väg till sin bil som hon parkerat på Norra Latins skolgård såg en mörkt klädd man i 35-årsåldern komma springande längs Barnhusgatan i riktning mot den ljusa bilen på Norra Bantorget. Den springande mannen hoppade in i bilen. Iakttagelsen gjordes 4-5 minuter efter mordet. Bilen försvann sedan norrut.
4. En sportbil på Klarabergsgatan. Tre män sprang några minuter efter mordet till en sportbil som stod parkerad på Klarabergsgatan. De tre männen skrek till varandra medan de sprang och verkade mycket stressade. Den ene mannen säger enligt vittnena "Han (eller dom) skulle ju inte döda honom"! I det området vid den tidpunkten hade det endast skett ett mord – mordet på Olof Palme. De tre springande männen hade, om vi tolkar deras högljudda konversation rätt, inte väntat sig att Palme skulle mördas. Istället skulle Palme inom ramen för den pågående kuppberedskapsövningen få information om att han var en viktig informationsbärare som vid en statskupp behövde skydd av polis och militär.
EN OBEHAGLIG SANNING
Det är orealistiskt att tänka sig att samtliga män med walkie talkie var i området för att de ingick i en attentatsgrupp som planerade att mörda Olof Palme. Så många personer behövs inte för ett attentat. Palmeutredarna fick redan veckan efter mordet två tips om att en liten grupp om 4 personer, bland dem poliser, utfört mordet – det ena tipset inkom skrivet på polisens tjänstepapper och det andra förmedlades av tidningen Arbetets chefredaktör Lars Engqvist som ungefär samtidigt tagit emot ett tips med samma innebörd. Det berättade Engqvist i en tv-debatt om polisspåret kort tid efter mordet. Attentatsgruppen skulle då bestå av 4 män som ägnade sig åt kartläggning, avlyssning och övervakning. En av männen fick uppdraget att vänta in paret Palme i hörnet Tunnelgatan-Sveavägen.
Avslutningsvis kan vi konstatera att diskussionen om Palmemordet fortsätter med oförminskad styrka. Teorin om attentatet inom ramen för kuppberedskapsövningen är bara ett av de scenarier som just nu är uppe för debatt. Ett annat handlar om den hemliga försvarsorganisationen Stay Behind som var verksam under kalla kriget av samma anledning som de hemliga specialförband inom försvaret där "Löjtnant X" ingick som elitsoldat och utbildningsledare. I fallet Stay Behind vet vi med säkerhet att 4 personer som var verksamma inom Stay Behind fanns på plats i Stockholms innerstad på mordkvällen. Det kan ha varit fler. Att en hemlig militär gruppering som "Gustav" som övade på Gotland i mordveckan ibland eller regelbundet samverkade med Stay Behind tar vi för givet. Det är tänkbart att några av de elitsoldater som rekryterats för dessa uppdrag var medlemmar i båda nätverken.
Hela sanningen om mordkvällen för 38 år sedan har förmodligen ännu inte kommit fram. Förundersökningsledaren Krister Petersson och hans mordutredare granskade en grupp militärer som ingick i ett hemligt elitförband. Även Krister Petersson hade åren 2017-2020 stora svårigheter att få fram den information han efterfrågade från Säpo och den militära underrättelsetjänsten MUST. Stay Behind var närmast omöjligt att utreda "eftersom ingen ville säga något". Samma problem som Krister Petersson hade Granskningskommissionen på 1990-talet. Juristkommissionen som granskade Palmeutredningen 1987 fick motstridig, i vissa fall falsk eller ingen information alls från Säpo.
De okända männen med walkie talkie blir alltmer intressanta i Palmeutredningen. Det kan vara så att nyckelpersoner inom försvaret och säkerhetspolisen tidigt insåg att några av de egna medarbetarna kunde misstänkas för inblandning i Palmemordet. Det är en obehaglig sanning som i så fall bör ha varit mycket svår att hantera för de ansvariga.
Fortsättning följer.
KÄLLOR
Löjtnant X
Kuppberedskapsövningen
https://utsikterinsikter.blogg.se/2020/december/
Säpos underrättelseoperation
https://kvartal.se/artiklar/kvartal-avslojar-sapos-okanda-operation-nar-palme-mordades/
Flyktbilen på Norra Bantorget
Uppgiften är hämtad från artikeln "HADE MÖRDAREN FYRA FLYKTBILAR" i tidningen Expressen 860306. Se bild ovan.
Hemlig övervakning av Palme
Lars Borgnäs, Mannen, mordet, mysteriet (SVT 1999)
https://www.youtube.com/watch?v=vvFrNBH6Ujo