utsikterinsikter.blogg.se

Palmemordet. Vem var den unge utländske man som befann sig på Sveavägen nära Olof Palme på mordkvällen? Vi kan räkna till minst 14 vittnesobservationer gjorda av 12 olika vittnen som handlar om en man med det signalementet. Observationerna görs vid biografen Grand och vid mordplatsen (se karta). Alla uppgifter om mannen finns i förhörsprotokollen från mordkvällen.

Mannens signalement kan sammanfattas så här:

30-årsåldern.

Cirka 175 cm lång.

Smal kroppsbyggnad.

Mörkt krulligt hår.

Ljus jacka/rock i brun, beige eller svagt rödaktig färg.

Utländskt utseende.

Talade i kommunikationsradio.

Om vi nu utgår ifrån att de flesta vittnen såg samme man - vilket inte går att fastslå till 100 procent - så observeras mannen första gången på mordkvällen på Tunnelgatans västra sida nära Hötorgets tunnelbanestation vid 20-tiden. Vittnet som såg honom säger att mannen var 30-35 år gammal, hade mörkt lockigt hår och var 175-180 cm lång. I ena handen höll mannen en walkie talkie.

Efter denna inledande observation görs minst fyra observationer vid biografen Grand med början ungefär 45 minuter senare. Tre olika vittnen, bland dem Mårten Palme, beskriver en man som verkar vara samme man som sågs på Tunnelgatan – cirka 30-35 år, mörkt krulligt hår, cirka 175-180 cm lång, smal kroppsbyggnad. Mannen ser utländsk ut. Mannen stod så nära Mårten Palme och hans föräldrar att Mårten och mannen råkade stöta till varandra.

Vittnet Lisbeth T såg en man med utländskt utseende som var i ungefär samma ålder. Mannen var smärt och cirka 175 cm lång. Han bar en jacka som vittnet beskrev som ockrafärgad. Lisbeth T såg mannen utanför biografen Grand vid två tillfällen med ungefär 10-15 minuters mellanrum.

Signalement är aldrig till 100 procent samstämmiga. Därför får man vara försiktig och snarare ställa frågor än göra tvärsäkra påståenden. I det här fallet ser vi dock en rätt stor samstämmighet mellan vittnesuppgifterna och menar att det är värt att granska mannen närmare. En samstämmighet som inte varit tydlig tidigare beroende på att så stor del av Palmeutredningen varit sekretessbelagd.

Låt oss gå vidare under mordkvällen:

Bioföreställningen ”Bröderna Mozart” började klockan 21.15. Några minuter senare observerar vittnet Karin en man som står vid kyrkogårdsmuren vid Adolf Fredriks kyrka endast ett kort stycke söder om Grand. Mannen har mörkt krulligt hår och står och talar i en walkie talkie. Karin associerar mannens kroppsbyggnad till handbollsspelaren Magnus Wislander vilket betyder att mannen var slank och verkade vältränad. Karin ser att mannen försöker dölja sig bakom ett träd. Hennes intryck är att mannen hon såg var svensk men hon kan även tänka sig att han kan ha kommit från södra Europa och då kanske från Balkan.

Karin G såg även en man med walkie talkie tidigare samma dag, någon mellan klockan 16.30 och 17 på ungefär samma plats. Mannen går på Kammakargatan i riktning Drottninggatan. Karin G beskriver mannen som kraftig men inte tjock, ovårdat mörkt hår, cirka 30 år klädd i mörka kläder. Kammakargatan är den första tvärgata man passerar när man går söderut från biografen Grand.

"Mannen såg ut som Belker i Spanarna på Hill Street"

Vid 22-tiden görs en ny observation i närheten av Grand. Denna gång av ett vittne som befinner sig på Kammakargatan. Vittnet berättar för polisen att mannen han såg var i 30-årsåldern och mörkhårig. Kroppsbyggnaden beskriver vittnet som ”normal”. Mannen bar en ljusbrun rock. Vittnet gör en intressant association kring mannen, han tycker att han liknar rollfiguren ”Belker” i den vid den tiden omåttligt populära tv-serien ”Spanarna på Hill Street”. Alla som sett tv-serien vet precis vilken figur vi talar om, han hade en framträdande roll på polisstationen som serien handlar om.

Om vi flyttar oss ytterligare cirka 40 minuter framåt i tiden kan vi stanna till vid ett kvinnligt vittne som observerade en man på Tunnelgatans västra sida mittemot mordplatsen. Kvinnan som såg mannen satt i en bil och väntade på sina vänner som tog ut pengar i en bankomat. Hon hade därför goda möjligheter att observera personer i sin omgivning.

Mannen som kvinnan i bilen såg var 30-35 år gammal och cirka 175 cm lång. Han var smal och klädd i en brun eller beige trekvartslång jacka. I ena handen höll han en walkie talkie. Mannen vankade oroligt omkring i korsningen Tunnelgatan-Olofsgatan. Likt mannen som befann sig på Kammakargatan cirka 40 minuter tidigare hade även denne man en mörk mustasch.

En man som verkar ha varit väldigt lik den man som kvinnan såg observeras av vittnet John W som kör sin bil i korsningen Tunnelgatan-Sveavägen 20 minuter senare. John beskriver mannen han såg där som cirka 35-40 år, 172-175 cm lång med mörkt lockigt hår och mörk mustasch. Mannen bar en ljus jacka och såg utländsk ut. John ser mannen igen ungefär 5 minuter senare. Då står mannen och spanar norrut mot Grand. Första gången John W såg mannen steg denne ur en bil som stannat på Tunnelgatan.

Mannen i lägenheten

Det finns även en annan vittnesuppgift som anknyter till detta uppslag. Två män med kommunikationsradio besökte enligt ett vittne en lägenhet på Rehnsgatan ett par tvärgator norr om biografen Grand efter klockan 22 på mordkvällen. De båda männen lämnade lägenheten kort därpå men återvände efter 40-45 minuter. Den ene mannen hade ett intressant signalement:

170-175 cm. Smal kroppsbyggnad. Mörkt något halvlångt lockigt hår.

Vittnet Pia E är ett intressant vittne av flera skäl. Hon hade besökt biografen Grand och sett samma föreställning som familjen Palme såg. Efter filmen gick hon till busshållplatsen strax söder om Grand för att ta bussen hem till Kungsholmen. Vittnet Pia förhördes av Palmeutredningen flera gånger och fick även berätta om sina observationer i tingsrätten då Christer Pettersson stod åtalad för mordet. Pia såg flera saker av betydelse men vi fokuserar här på den observation hon berättar om i ett polisförhör 24 september 1988:

”Pia minns nu att kort efter det att Palme precis kommit ut från hörnet vid bokhandeln Sveavägen/Kammakargatan, så kom det också ut en annan person från samma håll. Denne person kom liksom gående framför makarna Palme och gick sedan Sveavägen norrut. Han gick med raska steg. Det hela gick så fort så att han nästan kunde ha klivit makarna Palme på tårna, innan han trampade vidare. Det hela inträffade i varje fall innan Palmes träffat Mårten och dennes flickvän.

Personen beskrivs till cirka 30-35 år, 175-180 cm lång. smal kroppsbyggnad, iklädd en kort mörk jacka. Vågigt kraftigt hår. Troligen utlänning”.

Vittnet Lars K som också sett samma film som paret Palme på Grand gick ut ur biografen och vek vänster in på Tegnérgatan för att gå till sin bil. I hörnet Saltmätargatan-Tegnérgatan strax väster om Sveavägen såg Lars en yngre utländsk man med smal kroppsbyggnad. Mannen hade mörkt krulligt hår och bar en ljus jacka/tygrock. Lars fick intrycket att den utländske mannen höll viss uppsikt över området.

Stod med walkie talkie mittemot mordplatsen

Vittnesobservationerna av den unge smale utländske mannen kulminerar mittemot mordplatsen ungefär en minut före mordet. En taxichaufför kör söderut på Sveavägen och stannar för rött ljus i korsningen Sveavägen-Tunnelgatan. Medan han väntar på grönt ljus ser han sig runt i omgivningen och upptäcker då en man som står vid nedgången till Hötorgets tunnelbanestation i Tunnelgatans sydvästra hörn. Mannen som står där håller en kommunikationsradio mot vänstra örat.

Taxichauffören beskriver mannens signalement på följande sätt:

30-33 år, 175-180 cm, ordinär kroppsbyggnad, såg spänstig ut, något magerlagt ansikte, ljus hy, kortklippt något vågigt/krulligt mellanblont eller mörkare hår. Ljusbrun beige figursydd skinnjacka som gick en bit nedanför midjan. Inget skärp. Mörka eventuellt blåa jeans.

Tillsammans med polisen går taxichauffören igenom sin taxifärd från Solna till city den kvällen och slutsatsen är att taxichauffören stannade för rött ljus klockan 23.20 vilket är cirka 1,5 minut före mordet.

Utöver de vittnesobservationer vi redovisat här finns andra observationer, bland annat en på Olofsgatan någon minut efter mordet, som kan handla om samme man. Sammantaget handlar det om ett 15-20 vittnesmål som pekar i samma riktning. När man kombinerar signalementsdetaljerna med tiderna och platserna vid Sveavägen framträder bilden tydligt. Vem var den unge smale utländske man med mörkt krulligt/vågigt hår klädd i ljusbrun jacka/rock som under hela den tid då paret Palme befann sig vid biografen Grand och Sveavägen observerades av så många vittnen?

"Yngre utländsk man sprang in på Tunnelgatan efter mordet"

Till sist en vittnesobservation som förbryllat polisen och alla andra som intresserat sig för Palmemordet. Det handlar om vittnet Jan N som körde limousine på Tunnelgatans västra sida i riktning Sveavägen direkt efter mordet. Han ser att något har hänt på andra sidan gatan. Det ligger en svårt blödande man på trottoaren, en taxi gör en U-sväng fram till platsen och två unga kvinnor kommer springande över Sveavägen. Jan N får stanna för rött ljus i korsningen och följer då det fortsatta skeendet på mordplatsen. Utifrån hans uppgifter kan man fastställa att han anlände till platsen ungefär 20-30 sekunder efter mordet då gärningsmannen precis flytt in i den mörka gränden på väg mot trapporna till Malmskillnadsgatan.

När trafikljuset någon minut senare slår om till grönt kör Jan ut på Sveavägen och svänger söderut i riktning Kungsgatan. Han gör då en iakttagelse som ingen på alla år lyckats förklara:

-Jag ser en man som ”springer som fan” på Tunnelgatan mot en trång passage med byggnadsställningar.

Den springande mannen rör sig alltså i exakt samma riktning som gärningsmannen gjort någon minut tidigare. Vem var det Jan N såg?

Det som gör limousineföraren Jans uppgifter extra intressanta är att han beskriver den springande mannen som 25-30 år och klädd i en brun skinnjacka. Mannen är mörkhårig och Jans intryck är att mannen är utländsk.

 Inget annat vittne har beskrivit en man med det utseendet som en stund efter att gärningsmannen lämnat platsen börjar springa i hög fart in mot trapporna som leder upp till Malmskillnadsgatan. Kan det vara så att den utländske mannen befann sig utanför Grand vid 21-tiden och mittemot mordplatsen vid 23-tiden och att han - utan att någon annan än Jan N såg honom - sprang över Sveavägen och in på Tunnelgatan ungefär 1,5 minut efter mordet?

Det finns 3 tänkbara förklaringar till vittnet Jan N:s uppgifter:

1.     Han såg gärningsmannen springa iväg men lämnade ett signalement som inte på något sätt stämmer med de andra mordplatsvittnenas uppgifter om gärningsmannen.

2.     Han hittade på alltsammans.

3.     Han såg rätt.

Om Jan N och de andra 15-20 vittnena lämnat riktiga uppgifter om den utländske man de såg på Sveavägen på mordkvällen så bör nog det svenska rättsväsendet återuppta Palmeutredningen och försöka identifiera den här mannen.

7 frågeställningar som behöver förklaras

Numera vet vi att Säpos så kallade ”ryssrotel” med uppdrag att spionera på sovjetiska spioner i Sverige genomförde underrättelseoperationen ”Cosi fan Tutte” i Stockholms innerstad på mordkvällen (se tidigare blogginlägg). En av de Säpoanställda som deltog i operationen förutsatte att det också pågick spionage från fiendesidan – sovjetiska spioner som spionerade på svenska säkerhetspoliser. Det kan enligt initierade bedömare också ha varit så att andra Säpogrupper övervakade den grupp som ägnade sig åt Cosi fan Tutte.

Det har gått nästan 37 år sedan Olof Palme mördades. Ingen mördare har kunnat knytas till brottet. Som mångårig granskare av utredningen är det svårt att komma till någon annan slutsats än att misslyckandet har en annan förklaring än inkompetens. Historiens backspegel är en bra backspegel. Ett obehagligt mönster framträder. Ny kunskap förstärker intrycket.  Som vi ser det finns det åtminstone 7 centrala problemområden där frågorna är betydligt fler än svaren.

Lisbeth Palmes kunskap. Vad såg egentligen Lisbeth Palme vid Grand, längs Sveavägen och vid mordplatsen? Vem var mannen som förde ett upprört samtal med Olof Palme utanför biografen efter filmen? Enligt vittnen såg Lisbeth Palme samtalet men hon berättade inte om det för polisen, i alla fall inte i de publicerade protokollen från förhören. 3-4 vittnesmål från mordplatsen talar för att gärningsmannen samtalade med paret Palme i korsningen Tunnelgatan/Sveavägen precis innan skotten. Såg alla vittnen fel? Varför behövde inte Lisbeth Palme delta i rekonstruktioner på mordplatsen? Varför genomfördes endast summariska förhör med nyckelvittnet vid mordplatsen som såg mördaren tala med paret Palme? Varför avfärdades vittnet Anders B:s uppgifter om att paret Palme och gärningsmannen gick och samtalade? Varför gick inte Palmeutredningen vidare med Christina V:s uppgifter om att gärningsmannen och paret Palme stod vända mot varandra? Varför reagerade inte polisen över vittnet Ann H:s uppgifter om att gärningsmannen stod vänd norrut? Varför förhördes inte Lisbeth Palme i dialogform så att hennes berättelse i detalj kunde stämmas av mot mordplatsvittnenas uppgifter? Varför avfärdades polismannen Åke Rimborns första förhör med Lisbeth Palme? Hur kunde Lisbeth Palme veta hur mördaren såg ut när hon endast sett honom bakifrån? Varför påstod hon plötsligt samma dag som polisen grep ”33-åringen” att hon sett gärningsmannens ansikte?

Påståendet om Christer Petterssons skuld. Varför var det så viktigt för rikspolischefen, Palmes statssekreterare, en fd IB-agent, spaningsledningen, åklagare, medieföretag och andra att i 25 år utan bevis kasta skulden på den frikände Christer Pettersson? Varför utsågs mordutredaren Thure Nässén till syndabock när Christer Pettersson-spåret behövde avvecklas till förmån för den obevisade tesen om ”Skandiamannen”? Var det inte Nässéns chefer som beslutade att Pettersson skulle utredas? Läste inte spaningsledningen förhörsprotokollen som Thure Nässén skrev? Varför pekades ”Skandiamannen” ut som Palmes mördare med namn och bild trots att det saknas bevis för att han hade med mordet att göra? Varför var och är det så viktigt att endast söka efter en spontant ensamagerande gärningsman?

Övervakningen av Palme. Varför avvisade spaningsledningen Säpos PM från april 1986 som beskrev övervakningen av Palme? Varför gick inte spaningsledaren Hans Holmér vidare med de tidiga tipsen från två oberoende källor om att en liten attentatsgrupp som kommunicerade med walkie talkie mördat Palme? Så sent som år 2017 utredde den dåvarande spaningsledningen vittnesobservationerna av män med walkie talkie och drog slutsatsen ”bedömningen av mönstret för iakttagelserna och det faktum att de inte gått att förklara blir att de kan vara en del i en övervakning av makarna Palme”. Varför fick inte spaningsledaren Dag Andersson resurser att utreda männen med walkie talkie? Dag Andersson menade att mordet kunde lösas om männen med walkie talkie kunde identifieras. Vilka var männen med walkie talkie utanför Palmes bostad dagarna innan mordet och vid tunnelbanestationen i Gamla stan på mordkvällen? Vilka var männen med walkie talkie vid Grand? Vem var den storvuxne blonde man som vittnen observerade utanför riksdagshuset, regeringskansliet Rosenbad, Palmes bostad, Gamla stans tunnelbanestation dagarna innan mordet och vid Grand och på Sveavägen på mordkvällen? Några av vittnena såg honom tala i en walkie talkie. Ett vittne uppgav att en storvuxen blond man gick bakom paret Palme när de promenerade från Grand.

Mordvapnet som ingen hittar. Varför provsköt polisen omkring 800 revolvrar trots att SKL/NFC redan visste att mordkulorna inte kunde kopplas till ett vapen? Varför bestämde Hans Holmér att mordvapnet var en Smith&Wesson trots att det finns flera andra möjliga fabrikat? Det s k Mockfjärdsvapnet/Haparandavapnet som hittades i Djursjön i Dalarna 2006 hade enligt experterna som undersökte vapnet legat i sjön max 5-10 år, dvs kastats där någon gång 1996-2001. Fick spaningsledningen kännedom om det? ”Mockfjärdskulan” hade samma blyisotopsammansättning som mordkulorna.

Säpos agerande. Varför informerades inte Palmeutredningen om Säpos underrättelseoperation ”Cosi fan Tutte” i Stockholms innerstad förrän lång tid efter mordet? Hur kunde den ansvarige Säpochefen Tore Forsberg få information om mordet så tidigt? Hur kunde hans kollega ”som var ute med vänner på Östermalm” ha kunskap om mordet endast minuter efter skotten? Varför åkte Tore Forsberg hem till sin bostad och inte till Säpo direkt efter mordet? Deltog männen med walkie talkie i Säpos operation? Om de befann sig i så nära Grand och mordplatsen kunde de väl ha gripit mördaren? Hade Säpos operation någonting med Olof Palme att göra? Varför påstod Säpo att Palmes bostadstelefon inte var avlyssnad när Säpo själva avlyssnade Palmes telefon på mordkvällen? Vilka var de tre Säpomän som i hemlighet övervakade Palme för att de ansåg att han var en säkerhetsrisk för Sverige?

Hans Holmérs roll. Varför tillsatte regeringen socialdemokraternas lojale problemlösare Hans Holmér som spaningsledare trots att han inte var mordutredare? Varför bedrev Holmér en stor, bred och mycket resurskrävande utredning istället för att låta erfarna mordutredare bedriva en specifik utredning endast fokuserad på mordet, mordvapnet, gärningsmannen, flyktvägen och centrala vittnesmål från mordplatsen? Volym ersatte precision. Varför publicerade Hans Holmér Fantombilden trots att den inte gick att koppla till mordplatsen? Tusentals tips vällde in vilket blockerade utredningen i flera månader. Var det avsikten? Hans Holmér var en begåvad och erfaren person. Det finns ingen anledning att tro att han inte visste vad han gjorde. Inkompetens kan inte vara hela förklaringen. Varför var det så viktigt för Hans Holmér att så envist fokusera på PKK, ett tips han fått från Säpo?

Mötet på Södermalm. Varför besökte en livvakt från Säpo den nyopererade vapenhandlaren Ö i hans bostad på Södermalm på mordkvällen? Varför kom även en expert på handeldvapen dit? Varför avvek en knarkspanare utan förklaring från sitt arbete på Södermalm vid 21-tiden på mordkvällen? Varför underlät han att berätta det i polisförhören? Varför åkte han till mordkvarteret minuterna innan mordet? Han påstod att han skulle åka hem efter jobbet men tog en rejäl omväg förbi Rådmansgatan, Drottninggatan, Tunnelgatan och Sveavägen? Han bör ha passerat mordplatsen strax innan eller ungefär samtidigt med mordet? Hans signalement är inte ointressant i relation till vittnesuppgifterna.

Fortsättning följer.