DEN GRÅGRÖNA MILITÄRJACKAN
Den 28 februari klockan 23.21 är det exakt 38 år sedan Sveriges statsminister Olof Palme sköts till döds av en okänd gärningsman i korsningen Tunnelgatan-Sveavägen i Stockholm. Sedan år 2016 har vi skrivit 67 blogginlägg om Palmemordet. Över 100 böcker har skrivits om mordet. Radio- och tv-programmen om Sveriges mest uppmärksammade mord är många. Finns det överhuvudtaget något att tillägga som inte redan är sagt? Det gör det. Mordet är trots allt inte löst. 1989 dömdes den misstänkte gärningsmannen Christer Pettersson i tingsrätten men friades samma år av hovrätten. 8 år senare vände sig Riksåklagaren till Högsta domstolen för att försöka få Christer Pettersson fälld för Palmemordet men HD såg ingen anledning att ta upp fallet på nytt. Det är det närmaste Palmeutredningen kommit ett avgörande. Man kan säga att misstankarna mot Christer Pettersson i alla fall styrktes av ett för honom försvårande faktum – Olof Palmes hustru Lisbeth pekade ut Pettersson som mannen hon såg på mordplatsen. Ett utpekande som på sakliga grunder kan ifrågasättas men som likväl var något att ta på allvar. När det närmaste vittnet till ett mord pekar ut en misstänkt gärningsman är det inget försvaret bara kan vifta bort.
Lisbeth Palmes utpekande är det som skiljer misstankarna mot Christer Pettersson från misstankarna som riktats mot andra personer och organisationer under de 38 år som gått. Inga bevis har presenterats mot PKK, Victor G, Stig E, Christer A, Säpopersonal, Norrmalmspoliser, sydafrikanska agenter, EAP eller andra som passerat revy i utredningen. Några få misstankar kan kanske kallas indicier men som vi alla vet har det varit tunnsått med substantiella spår. Om man tycker om att ta sig an riktigt svåra uppgifter ska man utan tvekan ge sig i kast med Palmemordet.
Det är inte ett dugg konstigt att det saknas bevis. Gärningsmannen agerade på ett sätt som gör det närmast omöjligt att identifiera honom. Han efterlämnade inga spår förutom de båda kulor han avlossat mot paret Palme. Plötsligt stod han vid Dekorima, gick upp bakom offret, avlossade skotten, tittade på offret, vände sig om och försvann in i en mörk gränd. Hans klädsel får beskrivas som allmän. En lite längre mörk rock eller jacka. Möjligen en huvudbonad. Allt var över på några få sekunder. Det fanns över 20 vittnen vid Sveavägen då skotten föll men vittnesuppgifterna om mördaren var vaga. Var skulle polisen börja leta? Vid spaningsmord kan det ändå finnas några spår att börja bearbeta. Fingeravtryck, fotavtryck, signalement, mordvapen, bra tips från personer som vet saker om gärningsmannen eller något annat av värde för polisen. Mordet på Olof Palme var en för gärningsmannen till 100 procent lyckad operation. Det är bara att konstatera att polisen ställdes inför ett mycket svårt uppdrag.
De sista årens fokusering på "Skandiamannen" Stig E var som vi ser det inte ett missgrepp. Även en försäkringstjänsteman kan mörda. Sex år efter mordet kontaktade Stig E tidskriften "Skydd och Säkerhet". I intervjun formulerar sig Stig E på ett sätt som skulle få vem som helst att studsa till av förvåning:
"… paret tilltalas av en man som kanske känt igen dem och vill säga något till en livs levande världskändis som plötsligt kommer knallande Sveavägen fram från bion. […] Tänk om den beundrade statsministern snäser av vederbörande på ett föraktfullt sätt. Avvisade och vände ryggen åt blir några av oss förbannade. Om då någon av oss går omkring med ett vapen – då kanske vi tar till det vid ett sådant tillfälle. Sinnet rinner till – vi tar några steg efter mannen, lägger handen på hans axel för att stoppa honom – Din djävel! – pang".
Vad menade han? Var det här i själva verket en beskrivning av hur mordet gick till? Ville han lätta sitt samvete? Frågan var i alla fall värd att utreda. Tyvärr för Palmeutredarna föll även denna teori. Några starka indicier fanns inte och definitivt inga bevis. Det förundersökningsledaren Krister Petersson presenterade vid presskonferensen i juni 2020 får enligt vår mening sammantaget beskrivas som en grovt tillyxad spekulation. Det är varken sannolikt eller osannolikt att Stig E mördade Palme. Det är en obevisad teori bland många andra obevisade teorier i den snart 38 år gamla diskussionen om Palmes mördare. Det var bra att teorin utreddes men man bör inte förledas att tro att historien om Stig E är lösningen på Palmemordet.
FRAMTIDA TEKNIK LÖSER MORDET?
Palmemordet var och är spaningsmordens spaningsmord. Men inga mord är omöjliga att lösa. Det tar bara lite olika lång tid innan den eller de som var ansvariga för mordet kan ställas inför rätta. Det var bevisligen en gärningsman på mordplatsen som avlossade ett direkt dödande revolverskott mot Olof Palme. Exakt hur gärningsmannen tog sig till mordplatsen går inte att säga med säkerhet och det går heller inte att med säkerhet säga var han tog vägen efter mordet. Mordvapnet är försvunnet. Om gärningsmannen avsatte några fotavtryck vet vi inte. All snö som låg på mordplatsen sopades upp av polisen. Några vittnen sa att mördaren vidrörde Palmes axel precis innan han sköt. Om mördarens DNA finns på Olof Palmes rock vet vi inte heller. Med framtidens teknik kanske det går att få fram DNA från rocken. Det är en möjlighet. En annan möjlighet är att polisen så småningom hittar mordvapnet. Nationellt Forensiskt Center (NFC) har i samband med utredningen av Stig E:s förehavanden meddelat att det inte är tekniskt möjligt att fastställa att ett vapen är mordvapnet. Men vapendelen kan ändå vara värd att fortsätta utreda. I ett läge där en misstänkt gärningsman ringats in med starka indicier kan ett intressant vapenfynd vara betydelsefullt. Även om den tekniska analysen av vapnet inte ger 100-procentig säkerhet kan den kanske ge 75-procentig säkerhet?
En annan möjlighet är att gärningsmannen erkänner eller att personer som vet vem som mördade Palme slutligen hör av sig till polisen och berättar sanningen. 38 år är en lång tid. Gärningsmannen kan ha avlidit. Om någon av hans släktingar, vänner/kumpaner eller andra personer vet saker av värde för polisen kan det vara uppgifter som i kombination med annan kunskap fäller avgörandet. Inga mord är omöjliga att lösa. Kalla fall-grupper hos polisen har givit sig i kast med till synes hopplösa mordutredningar och flera år senare hittat mördarna. Att Palmeutredningen formellt är nedlagd saknar betydelse. Mordutredningar kan återupptas om nya viktiga fakta kommer fram. Det finns det väldigt många exempel på både i Sverige och andra länder.
Seriemördaren och våldtäktsmannen Joseph James DeAngelo i USA begick sina brott åren 1973-1986. Över 30 år senare kunde han med hjälp av DNA-bevis dömas till livstids fängelse. Det tog 16 år för polisen att med hjälp av DNA-forskning hitta Daniel Nyqvist som var ansvarig för dubbelmordet i Linköping 2004. Ulf Olsson som mördade 10-åriga Helén i skånska Hörby 1989 fälldes för mordet 2005. Även här var DNA-spår avgörande. Möjligen kan det finnas DNA-spår även i Palmeärendet även om vi i dag inte kan förstå vilka DNA-spår det i så fall skulle kunna röra sig om. Artificiell Intelligens (AI) är en teknik i stark utveckling. Vi vet inte men vi kan hoppas att framtida tekniska landvinningar kan få betydelse för jakten på Palmes mördare. Teknik som var helt okänd och närmast otänkbar för 38 år sedan används i dag inom en rad områden i samhället. Den lilla bärbara dator vi kallar mobiltelefon är en manick som kan användas för fotografering, mejl, beställning av varor och tjänster, bankärenden, telefonsamtal, tv-tittande, ljudinspelning, musiklyssning och mycket annat. Om någon år 1986 påstått att det skulle finnas något sådant i framtiden skulle han eller hon ha blivit bemött med stor misstro. Människan är finurlig, Många häpnadsväckande effektiva uppfinningar väntar på att bli verklighet.
Finns det redan i dag saker som kan ha betydelse för Palmeutredningen?
En central del i utredningen redan från början var frågan om hur mördaren tog sig till mordplatsen på Tunnelgatan. Tidigt fanns en teori om att en man som flera vittnen såg vid biografen Grand vid 21-tiden och 23-tiden kan ha varit den man som sköt Palme. Åtalet mot Christer Pettersson byggde delvis på teorin att han upptäckt paret Palme vid biografen och följt efter dem fram till Tunnelgatan. Närmare analyser av vittnesuppgifterna från Grand visar att det inte var en enda "Grandman" utanför biografen. Det var flera. Alla de signalement vittnena rapporterade till polisen kan omöjligt röra samme man. Personer är inte både smala och kraftiga, i 40-årsåldern och 30-årsåldern, klädda i längre jackor och midjejackor, utländska och svenska samtidigt och så vidare.
Vi har på senare tid upptäckt att det finns en uppgift som kan vara av betydelse i frågan. Det handlar om en jacka.
DEN GRÅGRÖNA MILITÄRJACKAN
Alla som intresserat sig för Palmeutredningen vet att gärningsmannen troligen bar en mörk trekvartslång jacka eller rock. Vissa vittnen, exempelvis Lisbeth Palme, menade att jackan kan ha varit blå till färgen. Vi vill här uppmärksamma en annan slags jacka. Vi räknar till åtminstone 4 vittnen som vid biografen Grand och på Sveavägen såg en misstänkt man som bar en lite längre grågrön militärjacka av äldre modell. På ett par platser längs Sveavägen fällde han upp jackans huva. Det finns till och med ett mordplatsvittne som på det så brusande LAC-bandet eventuellt säger att gärningsmannen kan ha dolt sitt huvud med en huva/luva. De vittnesuppgifter som innehåller beskrivning av den grågröna eller grågrönbeige militärjackan/duffeln är följande:
1. Vittnet Thomas W såg en nervös man stå utanför Grand vid 21-tiden. Thomas W beskriver mannens jacka som "en rätt lång jacka modell militärt överskottslager".
2. Vittnen Alf L – avfärdad av Palmeutredningen som mytoman – mötte en "konstig" man som gick 15-20 meter bakom paret Palme vid Kammakargatan ett kort stycke söder om bokhandeln cirka klockan 23.15. Alf L:s uppgifter om mannens jacka varierar men han säger i ett av förhören att "plagget i typen är lik försvarets gröna rockar m/59".
3. Vittnet LN som arbetade i ett gatukök vid Adolf Fredriks kyrka såg en man gå ett tiotal meter bakom paret Palme omkring klockan 23.17. I första förhöret säger LN att mannen bar "en gråaktig sliten tygrock som räckte ned i knähöjd". I ett uppföljande förhör säger han att jackan var grå eller grön. Han säger också att jackan var försedd med huva.
4. Vittnet V som åkte som passagerare i en bil längs Sveavägen 30 sekunder-1 minut före mordet noterade en storvuxen man som gick endast 5-10 steg bakom ett par på Sveavägens östra trottoar. Hon beskrev den efterföljande mannens jacka som en längre grågrönbeige duffel med huva. Mannen hade huvan uppfälld och hade händerna nedstuckna i bröstfickorna.
Det vi fäster oss vid är att två av vittnena (Thomas W och Alf L) associerar jackan till en äldre lite längre militärjacka med huva som kan ha varit grå eller grön till färgen. Vittnet LN:s uppgift om en grå eller grön "sliten tygrock" stämmer också ganska bra med uppgifterna om militärjackan. Det gör faktiskt även vittnet V:s beskrivning av jackan som en längre "grågrönbeige" duffel med huva. Vittnet V passerade platsen i en bil och hade små möjligheter att avgöra exakt vilken typ av jacka det rörde sig om. Den övriga beskrivningen av mannens signalement är hyfsat samstämmig mellan 3 av vittnena (Alf L, LN och V).
Den efterföljande mannen är längre än paret Palme, han är i 40-årsåldern, han är kraftigt byggd, han går framåtlutad/hopkurad, han har åtminstone vid två av observationerna händerna nedstuckna i jackans bröstfickor och han rör sig lite underligt. Det kanske är att sträcka jämförelsen lite långt men det finns ännu en vittnesobservation som kan röra samme man. Det 22-åriga vittnet Niklas F mötte paret Palme på Sveavägens östra trottoar någon halvminut före skotten. 5-10 meter bakom statsministerparet såg Niklas F en man komma gående söderut, dvs i samma riktning som paret Palme. Niklas tyckte att mannen gick lite underligt. Mannens jacka var enligt Niklas blå/ljusare blå till färgen. Jackan var av "Tensonmodell" vilket vi tolkar som en sådan längre värmande jacka man bär när man är ute i bistert väder. För militärer i fält är vinterjackor/vinterrockar i det utförandet praktiska. Det som är mest intressant med Niklas F:s vittnesmål är naturligtvis att han observerade den efterföljande mannen på kort avstånd bakom paret Palme lite norr om den plats där vittnet V såg mannen med den grågrönbeige duffeln.
Militärjackan på teckningen ovan ger en ungefärlig uppfattning om hur militärjackan kan ha sett ut.
GÄRNINGSMANNENS YTTERPLAGG
Problemet med den iakttagne mannen med militärjackan – om vi nu drar slutsatsen att de 4-5 vittnena såg samme man – är att hans ytterplagg inte stämmer så där väldigt bra med mordplatsvittnenas beskrivning av mördarens ytterplagg. Om vi likt Palmeutredningen umgås med tanken att mördaren följde efter paret Palme från Grand stöter vi på svårigheter. Det genomgående temat vid mordplatsen är att gärningsmannens jacka/rock visserligen var trekvartslång men att den var mörk till färgen snarare än grå, grön eller grågrönbeige. Visserligen anger mordplatsvittnet Ann H att mördaren kan ha burit en grå, brun eller beige jacka/rock vilket kan stämma med vittnet V:s grågrönbeige jackfärg. Mordplatsvittnet Inge M säger att mördaren bar en lite längre parkas/täckrock som kan ha varit blå eller mörkt beige. Mordplatsvittnet Anders D säger att mannen han såg stå nära paret Palme före skotten bar en gråaktig ulster med svarta stänk. Lisbeth Palme får också intrycket att gärningsmannen bar en jacka av äldre modell men hon kallar den en lite längre blå något bullig täckjacka. I och för sig kan det ha varit en jacka av Tensonmodell men osäkerheten finns där.
Vi kommer nog inte längre än så. Den efterföljande mannen vid Grand och på den östra trottoaren bar något slags grågrön/grågrönbeige längre jacka av äldre modell och några av mordplatsvittnena anger jackfärgen till grå, ljusare blå eller beige. "Färganalysen" vid mordplatsen är svårare än den vid Grand och längs Sveavägen vilket säkert beror på situationen. Vid mordtillfället gick allting väldigt snabbt. Vittnena hann inte se så mycket av gärningsmannens jacka. Då var det lättare för vittnena Thomas W, Alf L, LN, V och Niklas F att göra sina iakttagelser. Som läsaren förstår måste vi reservera oss för att vittnet Alf L, som senare tog tillbaka sitt vittnesmål, faktiskt talade osanning när han påstod att han befunnit sig i närheten av biografen Grand på mordkvällen och sett en efterföljande man bakom paret Palme. Då är vittnesuppgifterna från Thomas W, LN och Niklas F mer trovärdiga. Svagheten med vittnet V:s uppgifter är att de inkom flera år efter mordet. Det betyder dock i sig inte att uppgifterna är osanna. Människor kan tveka länge inför risken att bli inblandade i en mordutredning. Vittnet V:s förklaring till det fleråriga dröjsmålet ligger i den riktningen. Vi får intrycket att hennes man ville få henne att avstå från att kontakta polisen.
I sammanhanget är det värt att nämna att Olof och Lisbeth Palmes son Mårten såg en man stå stilla några meter från familjen Palme strax söder om Grand vid 23.15-tiden. Mannen följde paret Palme med blicken när de började promenera söderut. Mårten Palme beskriver i ett av de mer grundliga polisförhören mannens jacka med orden typ vindjacka av bävernylon. I ett annat förhör använder han orden en jacka av vildmarkstyp. Det som skiljer Mårten Palmes vittnesuppgift om jackan från vittnesuppgifterna om den grågröna/grågrönbeiga militärjackan/duffeln är att han säger att jackans färg var mörkblå. Man ska aldrig försöka tvinga ihop vittnesuppgifter som uppenbart inte hör samman. Men ord som en längre vindjacka av vildmarkstyp ligger inte alltför långt från beskrivningen av den längre militärjacka av äldre modell vi beskriver. Man kan för att förtydliga säga att det är stor skillnad på en trenchcoat i poplintyg och en vildmarksjacka/militärjacka/parkas. Vittnen bör utan större problem kunna registrera en sådan skillnad.
Även vittnet Lars K vid Grand är inne på detta med ytterplagg avsett att värma i kylslagna förhållanden ute i naturen. Den man han såg vid reklamskyltarna utanför Grand vid 23-tiden bar "skidkläder i Domusstil från 50-60-talet". Den äldre jackmodellen avsedd för bistra väderförhållanden blir till sist ett tema. När man väl etablerat den insikten blir Grandmannen med den grågröna militärjackan omedelbart intressant. Då kan det ha varit mördaren vittnena såg eller i alla fall en man som gick 5-10 meter bakom paret Palme från Grand fram till en plats strax norr om Dekorimabutiken sekunderna innan mördaren avlossade skotten. Det finns starkare och svagare länkar i en sådan kedja. Det finns en länk till som vi hittills inte tagit med i sammanställningen. Vittnet Kerstin N såg en mörkt klädd man gå bakom ett par (en man och en kvinna) på övergångsstället vid Adolf Fredriks kyrka innan mordet. Det som gör hennes vittnesmål osäkert är att hennes beskrivning av mannen som gick bakom paret är vag. Med beskrivningen mörkt klädd kommer man inte långt om man försöker förstå vad som hände minuterna innan mordet. För att sammanfatta:
1. Den misstänkte mannen kan ha varit klädd i en längre grågrön militärjacka med huva av äldre modell. Vittnesuppgifter finns.
2. Han kan ha befunnit sig utanför biografen Grand både vid 21-tiden och 23-tiden. Vittnesuppgifter finns.
3. Han kan ha stått nära familjen Palme efter filmens slut. Vittnesuppgift finns.
4. Han kan ha följt efter paret Palme på ungefär 10 meters avstånd förbi gatuköket vid Adolf Fredriks kyrka. Vittnesuppgift finns.
5. Han kan ha följt efter paret Palme till den östra trottoaren på övergångsstället vid Adolf Fredriks kyrkogata. Vittnesuppgift finns.
6. Han kan ha följt efter paret Palme på Sveavägens östra trottoar på endast 5-10 stegs avstånd fram till en punkt strax norr om Dekorimabutiken. Vittnesuppgift finns.
7. Var det här – trots skillnader i vittnenas beskrivning av jackfärgen - Olof Palmes mördare?
Vi tar inte ställning i frågan om mördaren agerade ensam eller om han ingick i en liten attentatsgrupp som av okänt skäl ville få bort statsministern från den politiska scenen.
Väldigt många kompetenta poliser har under de 38 år som gått arbetat med att försöka finna Palmes mördare. Utbildade och erfarna poliser vet utan tvekan mycket mer om mordutredningar än intresserade privatpersoner och kan med sin kompetens och sina resurser lösa mordgåtor medan vi som tittar på endast kan bidra med uppslag. Den resultatlösa Palmeutredningen som pågick i över tre decennier är nedlagd. Men den intresserade allmänheten, fd poliser, kriminalexperter, privatspanare, journalister och författare fortsätter diskutera Palmemordet. Ingen tycker om olösta gåtor. Mordet på en demokratiskt vald statsminister är inte endast en familjetragedi utan ett attentat mot den demokratiska rättsstaten Sverige. Vi hoppas - kanske lite orimligt optimistiskt - att det 39:e året innebär att Palmes mördare till sist kan identifieras. Vår fråga denna gång är om gärningsmannen bar en gammal sliten längre grågrön militärjacka med huva avsedd för bistra väderförhållanden. En sådan jacka som militärer i fält brukade ha på sig förr i tiden. Frågan ska inte tolkas som att vi påstår att gärningsmannen var militär.
Fortsättning följer.