HEMLIG SÄPOGRUPP I CITY PÅ MORDKVÄLLEN
Snart 36 år efter mordet kan nu den svenska nättidskriften Kvartal avslöja att Säpo under mordkvällen genomförde en stor underrättelseoperation i Stockholm city på mordkvällen. Avslöjandet förklarar förmodligen de cirka 80 vittnesmålen om okända civilklädda män med walkie talkies som alltsedan mordet förbryllat Palmeutredningen.
Säpos ”ryssrotel” med uppgift att bekämpa sovjetiskt spionage genomförde operationen som fick namnet ”Cosi fan tutte”. Namnet är titeln på en Mozartopera. Denna Säpo-operation pågick samtidigt som paret Palme tillsammans med sonen Mårten och dennes flickvän såg Suzanne Ostens film ”Bröderna Mozart” på biografen Grand på Sveavägen.
Uppgifterna om Säpos aktiviteter under mordkvällen framgår av nu utlämnade dokument, skriver docent Jan Almäng i tidskriften Kvartal. Det enda om operationen som Palmeutredningen fått från Säkerhetspolisen är ett PM skrivet två år efter mordet. Detta PM kom till Palmeutredarnas kännedom 2018.
Det paradoxala är att en särskild utredningsgrupp inom Säpo under ledning av kommissarien Berth Melén redan i april 1986 kom till slutsatsen att Palme varit övervakad före och under mordkvällen. Säpogruppen hade studerat över 1 000 förhör och fann överenstämmande signalement på två av övervakarna. Ytterligare en person kan enligt Säpos övervaknings-PM ha ingått i den grupp okända personer som följde Palmes rörelser från Gamla stan till Grand och mordplatsen.
Kommissarie Berth Meléns slutrapport registrerades i Palmeutredningen först 1989. Palmeutredningens ledning prioriterade inte uppgifterna i de fortsatta mordspaningarna. Spaningsledaren Hans Ölvebro som försökte få en missbrukare fälld för mordet brukade kalla alla vittnesuppgifter om män med walkie talkie för ”rena fantasier”.
Det visar sig nu att Ölvebro hade väldigt fel vilket troligen innebär att hela strategin i Palmeutredningen varit felaktig sedan intresset för Christer Pettersson väcktes 1988. Vad detta felval kostat i tid, pengar och frustration vill man helst inte tänka på. Utan att ha haft tillgång till vitala fakta om mordkvällen bestämde poliserna själva att en ensam galning som av en slump upptäckte Palme utan närmare eftertanke bestämde sig för att skjuta statsministern.
SVT:s Uppdrag Granskning avslöjade att Palmeutredaren Thure Nässén i samarbete med knarklangaren Sigge Cedergren fabricerat vittnesuppgifter som skulle bevisa att Christer Pettersson mördat Palme. Hovrätten genomskådade falsariet och frikände Pettersson.
Kriminologprofessorn Leif GW Persson har i många år offentligt redovisat sina misstankar rörande Palmemordet. Hans teori är att det var personer anställda vid Säpo som låg bakom mordet.
Vi citerar Jan Almängs artikel i tidskriften Kvartal:
Det var egentligen först när Dag Andersson 2013 blev spaningsledare för Palmeutredningen som man på allvar började intressera sig för männen med walkie-talkie.
Det här sammanföll i tid med att det kom indikationer på att en del walkie-talkierapporter faktiskt kunde vara observationer av personer från statens hemligare delar.
Den förre chefen inom Säkerhetspolisen Olof Frånstedt (som vid tiden för mordet hade slutat på Säpo) pekade i början av 2010-talet i sina memoarer på en organisation som var associerad med den militära underrättelsetjänsten IB som möjlig statsministermördare.
När Palmeutredningen lades ner i juni 2020 var den fd spaningsledaren Dag Andersson en av flera kända svenska experter på Palmemordet som krävde att utredningen skulle återupptas eftersom det fortfarande finns flera intressanta uppslag att utreda vidare. Ett sådant intressant uppslag är onekligen de nya uppgifterna om Säpos hemliga spaningsgrupp i Stockholm på mordkvällen.
Expressen skriver:
Vad som var syftet med operation ”Cosi fan tutte” är dock okänt. Jan Almäng begärde i somras att få ta del av alla handlingar som rörde ärendet men fick avslag av Säpo som bedömt att dessa är ”av synnerlig betydelse för rikets säkerhet”. Han överklagade till regeringen som gick på Säpos linje i beslutet från den 26 augusti.
Ett annat anmärkningsvärt avslöjande med anknytning till Säpo och Sovjetunionen som inte heller fick utredas av Palmeutredningen var uppgifterna om den så kallade ”Källa Erik”. Säpoutredarna Jan-Henrik Barrling och Walter Kegö var belagda med tystnadsplikt men de försökte i flera år få tystnadsplikten hävd.
Det handlar om det som i medierna brukar kallas ”diplomatbuggningen”.
2014 fick Palmeutredningen slutligen förhöra Kegö och Barrling som då kunde berätta att Sovjetunionen redan i förväg kände till att Palme skulle mördas. De båda Säpomännen redovisade en mängd uppgifter som på olika sätt berörde Palmemordet, bland annat en uppgift om en misstänkt gärningsman.
– Det minsta man kan slå fast var att Sovjet på förhand visste om att Palme skulle mördas, förklarade Barrling i en intervju.
Säpo hade i hemlighet och olagligt avlyssnat en sovjetisk diplomat. Diplomaten hette Vladimir Nezjinskij och var tredjesekreterare vid det sovjetiska konsultatet i Stockholm. Hans tjänstebostad avlyssnades av Säpo.
På avlyssningsbanden framgår att Nezjinskij redan innan mordet kände till att Palme skulle mördas. Den sovjetiske diplomaten hade försagt sig i ett samtal med sin hustru.
Regeringen Ingvar Carlsson beslutade i augusti 1989 att Palmeåklagaren Jan Danielsson inte fick utreda och väcka åtal för buggningen av den sovjetiske diplomatens bostad. Walter Kegö och Jan-Henrik Barrling belades liksom alla andra berörda tjänstemän med tystnadsplikt.
Vladimir Nezjinskij förekommer i den bok som chefen för Säpos ryssrotel Tore Forsberg skrev ett par år innan han gick bort 2008. I boken framgår att Säpo misstänkte den sovjetiske diplomaten för att vara en nyckelperson i det militära spionaget mot Sverige och för att organisera ett hemligt sovjetiskt nätverk i Sverige.
Säpo spanade på Nezjinskij från oktober 1985 till början av 1987 då han kallades hem till Moskva. Om det var Säpo eller den militära underrättelsetjänsten i Sverige som tog initiativ till avlyssningen av den sovjetiske diplomaten är okänt.
Det nu aktuella avslöjandet i tidskriften Kvartal om Säpo-operationen på mordkvällen innehåller fler intressanta uppgifter. Två år efter mordet skrevs ett PM om Säpos förehavanden då Sveriges statsminister mördades. Av detta PM framgår att gruppen som skulle genomföra operationen samlades hemma hos ryssrotelns chef Tore Forsberg för förberedelser. Forsberg och en av hans medarbetare, kallad ”Rose S”, hade efter mötet begett sig till Café Opera och Embassy Club i centrala Stockholm och där senare på kvällen av en säkerhetspolis fått information om att Palme var skjuten.
Palmegruppen fick kännedom om promemorian i utredningsmaterialet först 2018 och förhörde då ”Rose S” som uppgav att hon och Tore Forsberg övervakades ”av en spangrupp från Säpo och säkerligen även av en grupp från motståndarsidan”. Utöver Säpos spaningsgrupp kan alltså även sovjetiska agenter ha opererat i mordkvarteren samtidigt som skotten föll i hörnet Sveavägen/Tunnelgatan. Palmemordet är inte bara en gåta, det är tydligen en gåta som svävar runt i det svenska och internationella spionagets spegelvärldar.
Vi har i denna blogg många gånger i detalj berättat om de okända civilklädda män med walkie talkie som av allt att döma övervakade Olof Palme. Några av dem hade utländskt utseende och några svenskt.
Särskilt fokus ligger på en lång blond atletiskt byggd man i 30-40-årsåldern. En annan övervakare värd att lyfta fram i ljuset är den så kallade ”Tunnelbanemannen” som med en walkie talkie i handen befann sig mittemot mordplatsen en minut före mordet. Ingen av dessa män har identifierats.
En oidentifierad man som Palmeutredningen utrett länge går under namnet ”Grandmannen”. Mårten Palme observerade honom samtidigt som hans föräldrar inledde sin promenad söderut längs Sveavägen ungefär fyra minuter före mordet. ”Grandmannen” stod endast några meter från familjen Palme när de efter bioföreställningen stannat och samtalat utanför en bokhandel strax söder om Grand. Grandmannens signalement överensstämmer delvis med gärningsmannens signalement vilket väckt polisens misstankar om att han kan ha varit Olof Palmes mördare.
Vi ska återkomma till den frågan. Palmeutredningen fortgår med oförminskad styrka. Trots att den är nedlagd.
Fortsättning följer.