utsikterinsikter.blogg.se

Det är inte endast genom revolutioner som diktaturstater bildas.

Diktaturer kan också smyga sig på oss inom ramen för vår demokrati.

Detta hot mot demokratin kräver vår ständiga uppmärksamhet. 

Man ska inte förledas att tro att alla medborgare i Sverige är demokrater.

I svensk 1900-talshistoria finns det rätt gott om folkvalda politiker i både riksdagen och i kommunstyrelser landet runt som kallade sig demokrater men som vid sidan av sin demokratiska gärning medverkade i slutna nazistiska och kommunistiska grupperingar.  

På senare år har särskilt högerextremismen fått fäste i den svenska väljarkåren. Missnöjet med industrins strukturrationaliseringar på 1980- och 1990-talen ledde till förtvivlan bland industriarbetarna. 

Arbetarnas kompetens var inte längre efterfrågad. En tragisk utveckling som fått stora negativa återverkningar på det svenska samhället.

Arbetarna på åskådarläktaren

Fabrikernas löpande band ersattes av robotar och algoritmer vilket gjorde tusentals svenskar överflödiga på den svenska arbetsmarknaden.

Den snabba utvecklingen av digitala verktyg inte endast i industrin utan i hela det svenska samhället innebär att de friställda industriarbetarna upplever att de placerats på åskådarläktaren med låg eller närmast obefintlig köpkraft.

Kvalificerade praktiska färdigheter har - lite tillspetsat uttryckt - fått ge vika för förmågan att berika sig på att hastigt virvla runt bland dollartecknen i cyberspace.

Aktiebörsen är dagens industrigolv.

Flyktingströmmar från olika krig har spätt på missnöjet bland de friställda arbetarna.

Ett i grunden ekonomiskt motiverat missnöje.

Väljarnas privatekonomi är en kraftigt underskattad faktor i den politiska utvecklingen. Under efterkrigstiden är det väljarnas privatekonomi som i allt väsentligt avgjort riksdagsvalen.

Under rekordåren fick socialdemokraterna väljarnas stöd. Detta stöd försvagades på grund av oljekrisen 1973 vilket ledde till maktskifte 1976.

Den pendlande opinionen därefter dirigeras av medelklassväljarnas privatekonomiska förutsättningar att tillskansa sig en allt högre levnadsstandard.

Socialdemokrati, liberalism, konservatism var viktiga ideologier när den svenska parlamentariska demokratin växte fram för drygt 100 år sedan.

Nu har de ledande partierna rört sig mot mitten för att försöka attrahera den köpstarka och röststarka medelklassen.

Moderaterna kan aldrig regera endast med hjälp av landets konservativa målgrupp, det är rätt ont om ideologiskt övertygade liberaler och socialdemokratins problem är att väljarbasen urholkats på grund av strukturrationaliseringarna inom den svenska industrin.

Den vanlige arbetaren som genom LO i flera decennier byggt ett kraftfullt väljarstöd för socialdemokratin är inte längre samma maktfaktor i svensk politik.

Begrepp som solidaritet, folkbildning och gemenskap har ersatts av obehaglig egoism, avgrundsdjupa utbildningsklyftor och hänsynslös konkurrens.

Kapitalägarna skapade politiska motsättningar

Det marknadsliberala paradigmet, formulerat av en ultrakonservativ amerikansk tankesmedja i Chicago, störtade in över Sverige under slutet av 1970-talet och sedan dess får var och en försöka klara sig bäst den kan vilket givetvis särskilt drabbar de svaga i samhället.

Att vara lågavlönad ensamstående småbarnsmor i förorten är ingen vinnarposition när marknaden styr.

Detta är i grunden de stora kapitalägarnas skuld. De orsakade med sin starka inriktning på vinstmaximering i industrin de växande politiska motsättningar vi ser i dagens Sverige.

Kapitalägarna i hela västvärlden strävade efter att återställa sina rikedomar till den nivå som rådde i slutet av 1800-talet berättar den franske nationalekonomen Thomas Piketty i sin genomgripande analys av kapitalets utveckling "KAPITALET i tjugoförsta århundradet".

Missnöjespartier – för närvarande Sverigedemokraterna i Sverige – fångar alltid upp folkligt missnöje och ser till att skaffa sig ökad politisk makt baserad på det missnöje med "statens politik" som finns i vissa samhällsgrupper.

Något särskilt missnöje med kapitalets politik hörs inte när Sverigedemokraterna orerar i politiska möten. Möjligen av det enkla skälet att Sverigedemokraterna söker politiskt stöd hos kapitalets parti Moderaterna.

Missnöjespartier är egentligen inte politiska partier i ordets rätta bemärkelse utan snarare en slags begränsad men ack så hysterisk folkrörelse som fokuserar på några få sakfrågor som de vet är viktiga för kärnväljarna.

Det är därför Sverigedemokraterna oavbrutet talar om "växande kriminalitet" och "massinvandring", rubriker som väcker friställda industriarbetares ilska.

Kärnväljarna bearbetas med bilder och rubriker och tjat. Budskapet "bankas in".

Sverigedemokraternas väljarkår, partiets stora trovärdighetsproblem, angriper oavbrutet det demokratiska samhällets fundament.

Folkvalda politiker, riksdagen och regeringen beskrivs som handlingsförlamade i relation till de "stora samhällsproblem som kriminalitet och massinvandring innebär".

En välkänd taktik som använts både av kommunister, fascister och nazister. Grupper som driver på för att avskaffa demokratin.

Retoriken är densamma genom hela historien.

Den demokratiska svenska statens 4 grundlagar angrips. Vi talar alltså inte om ett försök att argumentera för en politisk ideologi. Vi talar om en organiserad generalattack på det demokratiska Sverige.

Regeringsformen berättar att all offentlig makt i Sverige utgår från folket samt att folkstyrelsen bygger på fri åsiktsbildning och allmän och lika rösträtt.

Vår demokratiska rättsstat har grundlagsskyddad tryck- och yttrandefrihet.

Vår tryckfrihetsförordning blev grundlag redan 1766 vilket gör den till världens äldsta tryckfrihetsförordning. En lag att försvara till sista blodsdroppen.

Dessa friheter innebär att det inte finns någon censur i Sverige och att medborgarna har rätt att ta del av allmänna handlingar.

Medierna har fri rätt att publicera information om samhället och om någon av publiceringarna strider mot lagen ställs ansvarige utgivaren till svars för missgreppet.

Enskilda medarbetare kan aldrig ställas inför rätta för något de sagt eller skrivit. Det är ansvarige utgivaren som bär det juridiska ansvaret för publiceringen.

Odemokratiska krafter vill rasera SVT

Det är alltså ett fundamentalt missförstånd och ett angrepp på vår demokrati att ifrågasätta Sveriges Televisions och Sveriges Radios rätt att fritt skildra samhället utan politisk inblandning.

Krafter som försöker underminera mediernas fria rätt att förmedla nyheter och annan samhällsinformation är odemokratiska.

Medier beskylls ibland för att vara "vänstervridna" eller "högervridna" men det är människors personliga uppfattningar som saknar betydelse för mediernas grundlagsskyddade friheter.

I fria demokratiska val kan alla röstberättigade medborgare ge uttryck för sin personliga politiska uppfattning men det saknar betydelse för medieföretag som skyddas av tryckfrihets- och yttrandefrihetsförordningarna.

Grundlagarna ligger fast trots gapandet om SVT:s "vänstervridning". Att försöka underminera SVT:s ställning som fri nyhetsförmedlare är ett försök att sätta demokratin ur spel och införa censur i Sverige.

Politiker ska inte kladda med yttrandefriheten. Sådana politiker ska omgående avsättas.

Censur är ett av de tydligaste kännetecknen på diktaturstater. Det första som sker är att medborgarna inte längre får rätt att fritt uttrycka sina åsikter i offentligheten.

All opinion raderas och kvar blir diktatorns "sanningar".

Lyckligtvis finns fortfarande en stark politisk opposition kvar i USA. Men det är inte Donald Trumps förtjänst.

Vi ska således vara ytterst vaksamma och förstå innebörden av attackerna när Sverigedemokrater försöker rasera SVT. Det är högerextremismens sätt att försöka införa censur och i förlängningen diktatur.

Att Sverigedemokraterna i dessa odemokratiska attacker får stöd av demokratiska partier som Moderaterna och Kristdemokraterna är djupt oroande och visar vilken kraft högerextremismen är på väg att bli i svensk politik.

Tillvaron är inte svartvit. Tillvaron är gråmelerad och kompromisserna är demokratins livsluft. Men med våra grundlagar kan vi inte kompromissa.

Vi har tryckfrihet och yttrandefrihet.

Men yttrandefrihet innebär inte att man organiserat använder sociala medier som kanaler för hatkampanjer och dödshot mot politiker och journalister.

Det är motsatsen till yttrandefrihet. Det är diktaturens sätt att försöka mala ner den svenska demokratin för att bana väg för diktatur.

Glöm aldrig det.

Den brittiska tidskriften The Economist mäter varje år demokratiutvecklingen i världen. Av de 167 granskade länderna var år 2019 endast 22 fullvärdiga demokratier.

Med Sverige på en topplacering tillsammans med Norge och Island.

Se till att det förblir så.