utsikterinsikter.blogg.se

Det framstår som logiskt att de allierade västmakterna med USA i spetsen direkt efter andra världskriget skapade en hemlig beredskapsorganisation i Europa för att möta hotet från Sovjetunionen. Det framstår som lika logiskt att Stay Behinds existens avslöjades först efter drygt 40 år omkring 1990 samtidigt som Sovjetunionen kollapsade och det kalla kriget upphörde.

Mer anmärkningsvärt är att en sådan organisation även bildades i det neutrala Sverige och att det skedde med medverkan från den amerikanska underrättelsetjänsten CIA utan att den svenska allmänheten kände till det.

Ur ett Nato-perspektiv bör det ha varit strategiskt viktigt att så långt möjligt säkra Skandinavien, den ”norra fronten” mot Sovjetunionen, och då involvera Danmark, Norge – och Sverige.

Att även Sverige i likhet med alla andra länder har en säkerhetspolis och ägnar sig åt hemligt militärt underrättelsearbete är självklart. Men Stay Behind-organisationen innebar att Sverige i verkligheten tydligt lierade sig med västmakterna och dess militärallians Nato samtidigt som vår regering officiellt fortsatte hävda att Sverige var ett neutralt land.

Eftersom det aldrig genomförts någon statlig utredning av Stay Behind-verksamheten i Sverige och därmed bringats klarhet i vad som egentligen hände är det svårt att veta vad som är sant och falskt bland alla de påståenden som cirkulerar bland författare, journalister och andra som intresserat sig för frågan.

Socialdemokraten Tage Erlander var Sveriges statsminister åren 1946-1969 och således den som var ytterst politiskt ansvarig för bildandet av Stay Behind i Sverige.

Bildandet av Stay Behind skedde, enligt Inga Britt Ahlenius, ”inte på regeringens initiativ men av allt att döma (min kursivering) på initiativ framför allt av statsminister Tage Erlander tillsammans med några andra statsråd. Detta nätverk stod inledningsvis under ledning av Alvar Lindencrona, i det civila chef för försäkringsbolaget Thule. Under honom fanns tre avdelningschefer och regionalt och lokalt ett antal ´celler´. Möten hölls i ett hemligt rum i Lindencronas hem eller på ett hemligt kontor i Skandiahuset på Sveavägen i Stockholm och lokalt i hemliga utrymmen i ledarnas sommarhus. Finansieringen kom från hemligt håll”.

Så långt framstår informationen om svenska Stay Behind som i huvudsak trovärdig. Organisationen existerade under många år, Tage Erlander medverkade till att bilda och politiskt leda organisationen och försäkringsdirektören Alvar Lindencrona var dess hemlige chef. När Olof Palme efterträdde Tage Erlander och tillträdde som partiordförande i socialdemokraterna och som statsminister år 1969 ska Stay Behind ha förlorat i betydelse.

Men varken Inga Britt Ahlenius eller författare, journalister och privatspanare stannar där med sina frågor runt svenska Stay Behind. Och de många obesvarade frågorna – svenska staten är tyst – leder vidare till allt yvigare spekulationer som kopplar samman Stay Behind med mordet på Olof Palme. Den svenske piloten och författaren Anders Jallai framförde i sin roman ”Landsförrädaren” 2011 en teori om att statsministern mördades av människor från svenska Stay Behind med utländskt stöd från länder eller organisationer som funnit att Palme utgjorde ett hot mot deras intressen.

Ett motiv till mordet skulle, menar de spekulerande skribenterna, kunna vara att Palme aktivt arbetade för en kärnvapenfri zon i Norden och att han i april 1986 skulle träffa den sovjetiske ledaren Michail Gorbatjov i det ärendet. En militär och politisk utveckling som starkt bör ha oroat USA och Nato eftersom Skandinavien på det sättet skulle lämnas obevakat och vidöppet för en sovjetisk invasion. Under det kalla kriget betraktades alla förändringar med stor misstänksamhet och det värsta tänkbara scenariot fanns alltid aktuellt för de politiska ledarna både i öst och väst. 1986 visste ingen att Sovjetunionen var på väg att rasa samman. Terrorbalansen upprätthölls som vanligt.

Det är också välkänt att höga svenska militärer inom marinen uttryckt oro över att statsministern inte tillräckligt tydligt och starkt markerade missnöje med de ”sovjetiska” ubåtskränkningarna av svenska farvatten.

Mordteorin bygger med andra ord på att det i själva verket var västmakterna som genom Nato beslutade att Palme blivit för politiskt och militärt farlig och därför behövde mördas – och utförare av mordet ska då ha varit någon eller några av de personer som fanns tillgängliga inom det svenska Stay Behind-nätverket. Mordteorin bygger på antagandet att svenska Stay Behind, i likhet med Stay Behind i andra europeiska länder, utvecklats i högerextrem riktning och att det därmed fanns högerextrema personer i Sverige som var redo att medverka i en mordkomplott. Teorin skulle förklara förekomsten av övervakande män med walkie talkie under mordkvällen och även gärningsmannens erfarna agerande och effektiva flykt.

Det vore inte minst mot denna bakgrund bra om den svenska Stay Behind-organisationen blev ordentligt utredd en gång för alla precis så som Inga Britt Ahlenius efterlyser.

Onekligen väcker förekomsten av det hemliga antikommunistiska nätverket i Europa och Sverige många frågor. Nätverket fanns i många länder och var aktivt åtminstone under drygt 40 år. De många terrordåden som kopplas till organisationen, särskilt under 1980-talet, gör det än mer angeläget med en granskning.

Det är oklart vad den svenska Stay Behind-organisationen egentligen kallades i Sverige. Förslag som framförts är ”Aktionsgruppen Arla Gryning” eller ”IB03”. Det kan också ha varit så att Stay Behind bestod av flera olika grupper med olika namn. I sammanhanget brukar även nämnas ”Frontmannaföreningen Sveaborg” - en sammanslutning av frivilliga från Sverige som stred för Finland mot Sovjetunionen under det finska vinterkriget och som då eventuellt engagerades i svenska Stay Behind-organisationen. Det förekommer även uppgifter om att medlemmar i Sveaborg stred för tyska Waffen-SS under andra världskriget.

Värt att notera är också att Stay Behind var en europeisk organisation spridd i många länder och att de olika grupperna samverkade genom Nato-enheten ACC/SOPS. Det borde ha varit möjligt att inom det stora nätverket engagera olika personer för olika uppdrag i olika länder.

Det är viktigt att minnas att människor endast ställer frågor om Stay Behind och att alla kopplingar till mordet på Olof Palme är spekulationer. Inga bevis har presenterats.

Det är samtidigt ett mått på svenska folkets fortsatt stora engagemang i mordet att så många envetet fortsätter granska olika tänkbara spår. Den politiska kontexten med Palmes arbete för nedrustning i Skandinavien och den förestående resan till Sovjetunionen är utan tvekan logisk som fullt tänkbart motiv till mordet. Det kan inte ha legat i Natos intresse att Sveriges statsminister ville forma militära planer tillsammans med ledningen i Kreml, även om det endast handlade om nedrustning. Planer som ur Natos perspektiv hotade att förskjuta terrorbalansen till Sovjetunionens fördel. Västmakterna hade all anledning att närgånget följa – och eventuellt påverka – utvecklingen.