utsikterinsikter.blogg.se

Terrordåden är istället sorgliga påminnelser om att människoliv inte är värda någonting när bomberna exploderar och kulsprutorna smattrar. Men låt oss inte konstruera ett scenario där en liten grupp terrorister är på väg att erövra en global maktposition. Så är det inte och så blir det aldrig. Åtminstone inte så länge världen styrs av militärt överlägsna stormakter. Den islamistiska terrorn ska istället ses som ett uttryck för desperation, ett försök att destabilisera övermakten och i viss mån försöka vrida den politiska utvecklingen i en riktning som gynnar Mellanösterns stater.

Några basfakta om Mellanöstern

Med Mellanöstern avses i denna text de 14 länder som ligger i det område som i väster begränsas av Egypten, i norr av Turkiet, i öster av Iran och i söder av den arabiska halvön (exklusive Jemen). Cirka 225 miljoner människor bor i området, varav hälften i arabiska länder. Turkiet, Iran och Israel är icke-arabiska. Därutöver finns det en stor icke-arabisk minoritet i Libanon.

Den folkrika kärnvapenstaten Pakistan (193 miljoner innevånare) hör politiskt till regionen, inte minst kopplat till krigen i Afghanistan. Sunnimuslimska stater som Sudan och Somalia i Afrika har också betydelse för förståelsen av den politiska utvecklingen i Mellanöstern.

Mellanösterns länder sorterade efter befolkningsantal                                                  

Egypten                                                    102 miljoner innevånare                         

Turkiet                                                      84,3                                   

Iran                                                           82,8                                                         

Afghanistan                                              38                                      

Irak                                                           36                 

Saudiarabien                                            33,7                                   

Syrien                                                       17,5                                   

Jordanien                                                  10,2              

Förenade Arabemiraten                           9,9

Israel                                                         9,2                                     

Oman                                                        5,1                                                           

Kuwait                                                       4,3                

Qatar                                                        2,9                                                           

Bahrein                                                     1,7                                      

Mellanösterns länder sorterade efter BNP per capita (US dollar):

Qatar                                                        124 100        

Förenade Arabemiraten                           68 600          

Kuwait                                                      65 800          

Saudiarabien                                            54 500          

Bahrain                                                     49 000          

Oman                                                       46 000          

Israel                                                        36 400          

Turkiet                                                      27 000          

Iran                                                           20100           

Libanon                                                    19 600          

Irak                                                           16 700          

Jordanien                                                 9 200            

Syrien                                                       2 900            

Afghanistan                                              2 000

BNP-uppgifterna måste ställas i relation till folkmängden i respektive land. Saudiarabien har högre BNP per capita än Iran men Iran har mer än dubbelt så många innevånare. Kuwait och Qatar har få innevånare. Mellanöstern är som bekant en oljeproducerande region. Fem av världens största oljeproducenter ligger i Mellanöstern – Saudiarabien, Irak, Förenade arabemiraten, Iran och Kuwait. Den globala klimatrörelsen upplevs således som ett hot mot flera av Mellanösterns ekonomier och för den delen även mot världens största oljeproducent USA.

I alla Mellanösterns länder utom Israel är islam den dominerande religionen. 90 procent av världens muslimer är sunnimuslimer. 1,6 miljarder människor bekänner sig till islam vilket gör religionen till världens näst största efter kristendomen. Islam dominerar inte endast i Mellanöstern utan även i Nordafrika, Sydostasien och i 5 länder i mellersta Afrika.

Det pågår sedan decennier två stora konflikter i Mellanöstern. Den första handlar om den politiska maktkampen mellan Saudiarabien och Iran. Den andra om den politiska maktkampen mellan några av de sunnimuslimska staterna och USA, Israel och dess allierade stater. Dagens ständiga våldsutbrott har lättförståeliga historiska förklaringar. Motsättningarna är politiska. De olika radikala terrorgrupperna vill driva bort USA och Israel från Mellanöstern. Arabvärldens stater vill själva styra över sitt territorium.

Samtliga muslimska stater i Mellanöstern, med Turkiet som tveksamt undantag, beskrivs som auktoritära i det Demokratiindex som årligen publiceras av den ansedda brittiska tidskriften The Economist. Iran är sedan 1979 en teokrati som politiskt styrs av en religiös ledare och Saudiarabien är en absolut monarki. Sedan 1700-talet har kungahuset Saud kontrollerat den arabiska halvön och familjen Saud styr enväldigt Saudiarabien.

Den politiska utvecklingen från 1979 och framåt

Som ett resultat av den islamiska revolutionen 1979 avsattes envåldshärskaren shahen Mohammad Reza Pahlavi och ersattes av en annan envåldshärskare - den shiamuslimske ayatollan Ruhollah Mousavi Khomeini som förändrade statsskicket i Iran från monarki till teokrati. Khomeini blev landets andlige och politiske ledare.  När ”minoritetsgruppen” shiamuslimer tog kontrollen över Iran ledde det till stora politiska konvulsioner i den sunnimuslimska världen. De 90 procenten kände sig maktpolitiskt hotade av de 10 procenten. Iran, det tidigare persiska riket, var redan för 2500 år sedan en politisk maktfaktor i regionen och har av sunnimuslimerna alltid setts som en resursstark konkurrent om kontrollen över Mellanöstern.

Det sunnimuslimska Irak anföll Iran direkt efter Khomeinis maktövertagande. Iraks diktator Saddam Hussein ville visa sina bundsförvanter att han var kapabel att driva bort shiamuslimerna från makten i Iran. Det lyckades inte. Det 10 år långa kriget var ur ett politiskt perspektiv meningslöst och en mänsklig katastrof som kostade över en miljon människor livet. Dödläget mellan Saudiarabien och Iran bestod och består fortfarande. Möjligheterna till demokratisk dialog mellan staterna för att finna kompromisser för fredlig samexistens får bedömas som små. Precis som Ryssland och Kina saknar Saudiarabien och Iran demokratiska traditioner.  

Det shiamuslimska Iran är ett vidsträckt folkrikt land. Det sunnimuslimska Saudiarabien har mindre än hälften så många innevånare men är det land i världen som för närvarande satsar mest pengar på militär upprustning om man räknar de militära utgifterna i relation till BNP. Saudiarabien är dessutom sedan länge en bundsförvant till den militära supermakten USA. Det folkrika Iran kan sätta in stora arméer och förfogar över en betydande vapenarsenal. Sedan några år tillbaka finns en oro i väst över att Iran är på väg att framställa kärnvapen.

Så här skriver Utrikespolitiska institutet om Saudiarabien:

-Solidaritet med andra muslimska länder har länge varit en hörnsten i utrikespolitiken. Samtidigt är landet en regional stormakt med det shiamuslimska Iran som motpol. Säkerhetsaspekter och ekonomiska intressen ligger bakom Saudiarabiens strategiskt och ekonomiskt nära samarbete med USA.

De båda stora aktörerna i Mellanöstern befinner sig sedan länge i ett dödläge. Några direkta konflikter på iransk eller saudiarabisk mark sker inte. Istället understödjer de båda staterna olika regeringar och stridande grupper i andra länder i Mellanöstern. Vi talar om en serie indirekta konflikter orsakade av den långa maktkampen mellan Saudiarabien och Iran.

Inte minst handlar konflikten om kontrollen över Persiska viken där flera av världens ledande oljeproducenter skeppar ut sina produkter till andra stater. Det handlar om geopolitisk makt och det handlar om stora förmögenheter.

Den shiamuslimska milisen Hizbollah i Libanon finansieras av Iran. Saudiarabien stödde afghanska mujahedin i kriget mot Sovjetunionen på 1980-talet och Saudiarabien har generellt stora maktambitioner och stödjer därför militanta sunnimuslimska grupper i regionen. När USA efter terrordåden 9/11 2001 ockuperade Irak och såg till att Iraks ledare Saddam Hussein avsattes (och avrättades) uppstod politiskt kaos i Irak. Landet domineras till 80 procent av sunnimuslimer som under Saddam Husseins ledning länge suttit på den politiska makten i Irak. Men diktatorn Saddam Hussein och hans Baathparti fanns plötsligt inte längre kvar vilket gav landets shiamuslimer en möjlighet att stärka sitt politiska inflytande i Irak. Då väcktes vreden hos militanta sunnimuslimer som vägrade acceptera Irans inblandning i Iraks inrikespolitik.

När inbördeskriget i Iraks grannland Syrien bröt ut blev den instabila situationen än mer instabil. Det syriska folket ville störta sin diktator men hamnade i en explosion av våld där Saudiarabien och Iran snabbt såg till att försöka bevaka sina politiska intressen i landet.

Utrikespolitiska institutet:

-I det blodiga uppror som inleddes i Syrien mot president Bashar al-Assad har Saudiarabien stött rebeller med vapen. Assad tillhör en shiaminoritet och är nära lierad med Iran, som konkurrerar med Saudiarabien om dominans i regionen.  När extremistgruppen Islamiska staten (IS) – också motståndare till Assad – intog stora delar av Syrien och Irak 2014 anslöt sig Saudiarabien till den USA-ledda allians som tog till vapen mot IS.

För Saudiarabien är det viktigare att bibehålla de goda relationerna med USA än att stödja sunnimuslimska terrorister som för krig mot shiamuslimer. IS var en terrorsekt som USA ville få bort. Alltså anslöt kungahuset Saud till den amerikanska linjen. USA, som är världens största oljeproducent med 14 procent av världsmarknaden, köper trots det mycket olja från Saudiarabien. USA är som bekant en energislukande kontinent.

Av de 20 länder i världen som satsar mest pengar på sin försvarsmakt finns Saudiarabien på tredje plats (efter USA och Kina) och Iran på 18:e plats. Om listan i stället sorteras på militärutgifter som andel av BNP halkar USA ned till plats 17 med 3,2 procent. Högst upp hamnar då Saudiarabien, som enligt SIPRI:s uppskattning lade 8,8 procent av sin BNP på militären. SIPRI, som är ett världsledande institut för fredsforskning, står för Stockholm International Peace Research Institute.

Att USA sedan länge är världens överlägset största militärmakt vet vi redan. Vid jämförelse med USA är både Saudiarabien och Iran små aktörer. Men de är små aktörer som i betydande omfattning rustar militärt vilket får betydelse inte bara för konflikten länderna emellan utan även för staten Israels säkerhet och för västmakternas möjligheter att dirigera regionen politiskt. Inte sällan har CIA, MI6 och andra västliga säkerhetstjänster i hemlighet avsatt och tillsatt ledare i Mellanösterns stater. Manipulerandet av de politiska processerna har uppdagats och därmed spätt på misstron mot länder som USA och Storbritannien.

Terrorismen inte primärt en fråga om religion

Sunnimuslimer som utför terrordåd i Mellanöstern och västvärlden (läs Nato) gör det av politiska skäl. USA och dess allierade bevakar sina intressen i Mellanöstern och ingriper med våld om den politiska utvecklingen hotar deras maktposition i regionen. Kontrollen över de irakiska oljekällorna var ett viktigt motiv när USA 2003 ockuperade Irak i sitt ”krig mot terrorn” efter den omfattande terrorattacken 9/11 2001. USA reagerade omedelbart även då Irak 1990 gick in i det lilla oljelandet Kuwait. När Egyptens president Gamal Abdel Nasser försökte förstatliga det för västmakterna viktiga Suezbolaget 1956 gick Storbritannien, Frankrike och Israel omedelbart in med vapenmakt. Västmakterna säkrar kontinuerligt leveranserna av de resurser de behöver.

Stormakternas kontroll över Mellanösterns politiska utveckling var orsaken till att terrororganisationen Al Qaida bildades. Den unge saudiern Usama bin Laden, son till Mohammed bin Laden som var en beundrad och förmögen politisk ledarfigur i Saudiarabien, reagerade starkt negativt på att amerikanska trupper tilläts använda Saudiarabiens flygplatser som militära baser under Kuwaitkriget 1990-1991. Usama bin Laden var lika upprörd över den israeliska arméns agerande gentemot den palestinska civilbefolkningen på Gazaremsan.

Usama bin Ladens far dog när Usama var 10 år gammal vilket gjorde att han som alla faderlösa pojkar sökte en ny fadersfigur. Ett behov som skulle få tragiska följder för tusentals oskyldiga människor. Den fadersfigur han till sist valde drev honom rakt in i helvetet.

Usama bin Laden var från början en medelklasspojke i sin hemstad Jidda i Saudiarabien som inte brydde sig så mycket om religion. Hans kamrater från skoltiden berättar att han var en vänlig och pålitlig vän som sökte samförstånd i kompisgänget. bin Laden och hans vänner levde ungefär som ungdomar gör i västvärlden. När bin Laden i 30-årsåldern valde terrorn tog alla hans barndomsvänner avstånd från honom.

På universitetet i Jidda radikaliserades Usama bin Laden av en av sina lärare, den lärde muslimen Abdullah Azzam som predikade islamism och jihad (begreppet ”jihad” används här i betydelsen ”heligt krig”). bin Ladens ungdomsvänner berättade att han själv inte var någon stor tänkare utan att han istället relativt okritiskt repeterade vad andra lärt honom. Han var lättpåverkad och tycktes oförmögen att avgöra i vilken riktning han skulle röra sig. Usama bin Laden var enligt barndomsvännerna en person som agerade utifrån sina känslor. Det är en kunskap att bära med sig när man ska försöka förstå hur Usama bin Laden kunde utvecklas till världens mest kände terrorist. Som vi ska se fanns det en annan person som i bakgrunden styrde bin Ladens vägval i livet.

Universitetsläraren Abdullah Azzam övertygade i början av 1980-talet Usama bin Laden att följa med till Afghanistan för att hjälpa den afghanska befrielserörelsen mujahedin att driva bort Sovjetunionen ur landet. Azzam byggde upp ”Servicebyrån”, en organisation som rekryterade och slussade nya unga krigare till Afghanistan via den pakistanska gränsstaden Peshawar. Bin Laden var Azzams sekreterare och en av hans uppgifter var att upprätta ett register över alla de krigare som passerade gränsen in till Afghanistan. Ett register bin Laden skulle få stor nytta av när han senare behövde stridande terrorförband i sin kamp mot väst. Vapen fanns redan. USA hade byggt upp mujahedins militära styrka i kriget mot Sovjetunionen och många fd mujahedinkrigare fanns tillgängliga i Afghanistan och Pakistan.

Usama bin Laden var ung och äventyrslysten. Han ville själv delta i striderna i Afghanistan och efter fyra år i Peshawar passerade han gränsen till Afghanistan och anslöt till de erfarna mujahedinsoldaterna. Mujahedin såg bin Laden och hans entourage av unga sunnimuslimer från Saudiarabien som ett slags ”jihadturister” som helt saknade stridsförmåga.

Mujahedin räddade livet på Usama bin Laden

Usama bin Laden (bilden) fick inte delta i striderna. Han valde då att för egna pengar finansiera uppbyggnaden av vägnätet och inrättade säkra posteringar för mujahedin i de bergsområden där striderna pågick. Men Usama bin Laden gav sig inte. Han såg till att få militär utbildning av ledarna inom mujahedin. Snart hade han byggt en egen liten stridsstyrka på cirka 50 unga män som begav sig ut bland bergen och började beskjuta de sovjetiska trupperna.

Men de oerfarna unga männen från Saudiarabien stötte snart på allvarliga problem. De omringades av de sovjetiska trupperna och fick i panik kontakta mujahedin för att få understöd. Mujahedin, ordet betyder ungefär ”heliga muslimska krigare”, räddade Usama bin Laden och hans lilla kompani ur knipan.

När mujahedin till sist (1989) lyckades driva bort Sovjetunionen ur Afghanistan uppstod plötsligt ett rykte i arabvärlden om att det var Usama bin Laden som ledde styrkorna till seger. Det var en lögn som snabbt blev en myt om ”krigshjälten från Saudiarabien”. Unga sunnimuslimer beundrade bin Laden och såg honom som en förebild. De trodde att han var den heroiske krigsherren som skulle driva bort stormakterna från arabvärlden. Idolbilder på bin Laden var vanliga i pojkrummen. Sovjetunionen drog tillbaka sina trupper i Afghanistan på grund av imperiets ekonomiska kollaps som orsakades av kapprustningen med USA under 1980-talet. Nu vände de radikala sunnimuslimska grupperna blickarna mot USA. En stormakt borta från Mellanöstern. Dags att driva bort nästa.

Usama bin Ladens lärare Abdullah Azzam såg som sitt uppdrag att bidra till kampen mot Sovjetunionen till dess stormakten hade lämnat Afghanistan. Sedan var det dags att bege sig hem till Saudiarabien igen. Då anföll USA och dess allierade Irak eftersom Irak ockuperat Kuwait. Saudiarabien blev basen för de amerikanska trupperna vilket gjorde Usama bin Laden rasande. Han vägrade acceptera den saudiska kungafamiljens beslut att bistå västmakterna mot ”de muslimska bröderna” i Irak. Istället föreslog den nye ”krigshjälten” att Saudiarabien skulle göra gemensam sak med andra arabländer och bygga upp en militär styrka som kunde skydda Mellanöstern mot USA. Så blev det inte.

Tanken på den internationella terrororganisationen Al Qaida uppstod när medlemmar ur Muslimska brödraskapet i Egypten tog sig till Afghanistan och tog kontakt med Usama bin Laden. Muslimska brödraskapet visste att han var förmögen och försökte få fram medel för att finansiera sitt radikala islamistiska uppror mot västmakterna.

Muslimska brödraskapet är en sunnimuslimsk politisk organisation bildad i Egypten 1928. Brödraskapet, som vill inrätta en islamisk välfärdsstat, har genom åren varit en inflytelserik politisk kraft både i Egypten och i andra länder, exempelvis i Kuwait och Jordanien. Under andra världskriget gjorde Muslimska brödraskapet gemensam sak med Nazityskland och slogs på axelmakternas sida. Även det Muslimska brödraskapet vill driva bort Israel från Mellanöstern.

Den hatiske islamistiske ideologen Ayman al-Zawahiri (bilden i inledningen) tilhörde Muslimska brödraskapet och han påverkade Usama bin Laden att gripa till vapen mot USA. Ayman al-Zawahiri  ansåg inte att mujahedins seger över Sovjetunionen 1989 var slutet på kampen mot stormakterna. Tvärtom. Ayman al-Zawahiri, som vi med fog kan kalla terrorismens okände fader, drev igenom något helt annat -strategin ”global jihad” som gick ut på att utför terrorattacker mot amerikanska mål. Ayman al-Zawahiri är i stort sett okänd för västvärldens befolkning. Al-Qaidas terrorism förknippas alltid endast med Usama bin Laden. När bin Laden dödades av amerikanska styrkor 2011 jublade USA:s befolkning i tron att terrorismens världsledare var röjd ur vägen. Så var det inte alls. Ayman al-Zawahiri lever fortfarande. Han övertog ledningen över Al-Qaida efter bin Ladens död och han planerar säkert -om han får möjlighet till det- att utföra nya terrorhandlingar riktade mot USA.

Usama bin Ladens universitetslärare Abdullah Azzam var fram till krigsslutet 1989 Saudiarabiens representant i Afghanistan. Azzam dödades av en bilbomb i Peshawar 1989. Den fd FBI-agenten Ali Soufan berättar i sin bok ”The Black Banners” att Ayman al-Zawahiri från Muslimska brödraskapet misstänks ligga bakom mordet på Azzam. I så fall ett effektivt sätt att bereda vägen för sin egen maktposition nära bin Laden. När Abdullah Azzam var borta tog Saudiarabien det inte alltför kloka beslutet att utse Usama bin Laden till landets representant i Afghanistan/Pakistan.

Ayman al-Zawahiri, som var sex år äldre än bin Laden, är en egyptisk kirurg. När han träffade bin Laden var han redan en erfaren muslimsk terrorist. Han var en av grundarna till terrorgruppen Egyptian Islamic Jihad som verkade från 1970-talet och framåt. al-Zawahiri gjorde sin egyptiska terrororganisation till en del av Al-Qaida.

Fortsättning följer.