COVID 19-PANDEMIN SPRIDER SIG NORRUT
Räknat i antal avlidna per miljon innevånare ser spridningen av covid 19 i Europa just nu ut som på kartan ovan.
Det går att dra några slutsatser:
1) SVÅRT I CENTRALEUROPA. Covid 19 har vandrat norrut jämfört med våren 2020. Utbrottet i norra Italien har lett till att även Centraleuropa nu i betydande omfattning drabbats av pandemin. Redan våren 2020 drabbades Frankrike och Spanien hårt.
2) ÖSTRA EUROPA DRABBAT. Östra Europa var våren 2020 i princip förskonat från Covid-19 men nu har Slovenien och Tjeckien drabbats lika hårt som de värst drabbade länderna Belgien, Storbritannien och Italien.
3) YTTERZONERNA SIST I SMITTKEDJAN. Länderna i Europas ytterzoner har ännu så länge inte drabbats så hårt jämfört med övriga Europa – Norge, Finland, Island, Grekland, Turkiet, Ukraina och Vitryssland. En naturlig följd av att det första utbrottet skedde i norra Italien och att pandemin sedan spridit sig därifrån. Ytterzonerna ligger sist i smittkedjan.
4) BEFOLKNINGSTÄTHET AVGÖRANDE. Glesbefolkade länder i ytterzonerna är inte oväntat betydligt mindre drabbade än tättbefolkade länder i centrala Europa. Det har i hög grad gynnat Norge, Finland och Island.
Det bor lika många människor i södra Sverige som i hela det glesbefolkade Norge. Finland är EU:s mest glesbefolkade land och ligger granne med det mycket glest befolkade Ryssland. Norr om Oslo och Helsingfors är förutsättningarna goda för låg smittspridning.
Att befolkningstäthet är en avgörande faktor för smittspridningen av covid-19 visar listan över de 50 mest befolkningstäta kommunerna i Norden:
23 ligger i Sverige, 10 i Danmark, 9 i Finland och 8 i Norge.
För Sveriges del är problemet storstadsregionerna och de större städerna i södra delen av landet medan Norrlandslänen fortfarande klarat sig förhållandevis bra. Det är enorm skillnad på befolkningstätheten mellan olika delar av Sverige.
I Stockholm bor det över 5000 innevånare per kvadratkilometer, i Malmö över 4000, i Uppsala nästan 4000 och i flera andra större svenska tätorter cirka 2500 innevånare eller fler per kvadratkilometer.
I Norges största stad Oslo är befolkningstätheten endast cirka 1600 innevånare per kvadratkilometer.
5) FINLAND HOTAT. En hotbild för Finland är covid 19-spridningen söder om landet från Tjeckien över Polen till Litauen och Lettland. Om inte vaccineringen i Baltikum kommer igång snabbt riskerar Finland att dras in i pandemin på allvar.
6) ISLAND FÖRSKONAT. Tack vare landets läge i norra Atlanten bör man vänta sig att Island är det europeiska land som till sist visar sig klara pandemin bäst. Ett motsvarande exempel i världen är Nya Zealand långt ute i Stilla Havet där pandemivågen nu bedöms vara över.
7) TYSKLAND POSITIVT. Ett land som sticker ut positivt är Tyskland. Landet har visserligen över 700 avlidna per miljon innevånare men med det tättbefolkade landets position mitt i Europa är det ett lågt tal. Detta bör ha gynnat Danmark. Hotet mot Tyskland kommer från Italien, Frankrike, Schweiz, Belgien, Polen och Tjeckien.
Nu hoppas vi alla på att vaccinationsprocessen ska gå snabbt så att covid 19-pandemin avstannar och pressas ned så mycket att vi kan börja leva vanliga liv igen. Det har varit ett tungt år för världens befolkning.
Nja, resonemanget haltar en del. Befolkningstäthet är inte en avgörande faktor utan en (starkt) bidragande faktor. I första vågen av pandemin, dessutom den mest dödliga, hade Danmark/Tyskland betydligt lägre dödstal än Sverige, även i absoluta tal. Detta trots en mycket större befolkningstäthet:
Tyskland 226 inv./km²
Danmark 130 inv./km²
Sverige 22 inv./km²
Finland 16 inv./km²
Norge 13 inv./km²
Island 3 inv./km²
Det finns andra bidragande faktorer som ni och andra inte lyfter fram tillräckligt. Bristerna i äldreomsorgen. De flesta som avlidit av eller vid Covid-19 har varit äldre som vårdats i äldreomsorgen. Usel personalpolitik, hög personalomsättning, dåliga arbetsvillkor och en ständigt jakt på vinster i välfärden har genom coronapandemin visat sitt rätta tryne. Har förvisso inget emot privat sektor, är själv mittenväljare (rör mig mest inom regeringspartierna och dess stödpartier ideologiskt). Men vinster i välfärden behöver ha en viss munkorg på sig och sättas i hundkoppel, inte för att stoppa vinsterna men för att låta mänsklig kvalitet gå före kapitalsuget. Inte vinster i välfärden, men vinster i välfärden med förnuft, alltså. Att det skulle till en pandemi för att få fokus på eländet bland utsatta anställda i vård och omsorg, där med vårdbiträden och undersköterskor gör skitjobbet för en spottstyver. Ofta på timbasis och rings in efter behag och penningbehov hos vårdleverantörerna.