utsikterinsikter.blogg.se

I tidigare sekretessbelagda dokument som nu blivit offentliga framgår att en grupp svenska militärer under en övning hade till uppgift att "lokalisera och likvidera personer som är viktiga informationsbärare" för att undvika att dessa personer hamnar i händerna på en ockupationsmakt.

Uppgiften avslöjades vid ett möte i Stockholm redan i november 2016 då Palmeutredningen informerade nye förundersökningsledaren Krister Petersson om den övervakning av Palme som med stor sannolikhet pågått före och under mordkvällen 28 februari 1986.

Men först nu har uppgiften om den hemliga militärövningen blivit offentlig.

Övervakningen skulle alltså kunna förklaras av att det pågick en hittills okänd hemlig militär övning i centrala Stockholm på mordkvällen.

Två fallskärmsjägare från fallskärmsjägarskolan i Karlsborg berättade för en bekant samma vecka som Palme mördades att de var involverade i en hemlig övning i centrala Stockholm.

Mannen som fick informationen var också militär och även han stationerad i Stockholm i slutet av februari 1986.

Efter mordet var fallskärmsjägarna som uppslukade av jorden. Först efter 3-4 veckor berättade en av dem att den militära övningen var sekretessbelagd och att de belagts med yppandeförbud.

Svenska statens 35-åriga tystnad kring de okända män med walkie-talkie som under mordveckan observerades av flera av varandra oberoende vittnen kan alltså bero på att den militära övningen inte får avslöjas för svenska folket.

Det är i sig inget konstigt. Hemliga militära operationer ska som regel inte komma till allmänhetens kännedom. Detsamma gäller försvarsmaktens strategiska planering, vapensystem, underrättelseverksamhet och andra frågor rörande potentiella hot mot Sverige.

Men när militärer medverkar vid en hemlig övning i centrala Stockholm samtidigt som statsministern mördas kommer saken i ett annat ljus. Särskilt när denna övning kan vara förklaringen till att så många vittnen berättar att de sett män med walkie talkies nära Palme före och under mordkvällen.

De medverkande militärerna hade under övningen till uppgift att "lokalisera och likvidera viktiga svenska informationsbärare". Kan övningen av misstag ha övergått i verklighet?

Eller var det så att någon eller några personer inom ramen för övningen tog tillfället i akt och mördade Palme för att de betraktade honom som en säkerhetsrisk?

Tiden före Palmemordet var delar av den svenska militären oroad över Palmes samröre med Sovjetunionen. Palme samverkade med Sovjetunionen mitt under kalla kriget och försökte skapa en kärnvapenfri zon i Norden. Palme hade planerat in ett statsbesök i Moskva i april 1986.

"Palme en säkerhetsrisk"

En grupp marinofficerare uttalade i debattartiklar i svenska tidningar senhösten 1985 att de saknade förtroende för statsministern. De såg honom som en säkerhetsrisk. Marinofficerarna var främst upprörda över att den socialdemokratiska regeringen inte gjorde mer för att stoppa något de själva upplevde som "sovjetiska kränkningar av svenska farvatten"

Den kärnvapenfria zonen sågs i patriotiska kretsar som en kraftig försvagning av Natos möjligheter att skydda de nordiska länderna från en sovjetisk ockupation.

Samma oro fanns hos personer anställda inom den svenska säkerhetspolisen. Tre Säpomän övervakade Palme utan att Säpoledningen kände till det. Även Säpomännen såg Palme som en säkerhetsrisk. En åsikt som Säpochefen Per-Gunnar Vinge framfört offentligt redan i början av 1970-talet. Vinges uttalande innebar att han fick sparken från jobbet som Säpochef. Av Olof Palme.

Om den hemliga militärövningen i Stockholm är lösningen på mordgåtan står Sverige inför en skandal av aldrig tidigare skådad omfattning. Att svensk militär som är satt att försvara Sverige mördar landets demokratiskt valde statsminister är otänkbart. Något sådant ska inte kunna ske och får naturligtvis aldrig ske.

I många länder har genom historien ledande politiker mördats av den egna militären eller säkerhetstjänsten. Men att detta även skulle kunna ske i neutrala fredliga Sverige har vi aldrig kunnat föreställa oss.

Misstankar i den riktningen har genom åren framförts i debatten om Palmemordet men misstankarna har alltid avfärdats som orealistiska konspirationsteorier. Några belägg för påståendena har heller aldrig presenterats.

Konkreta misstankar har av Palmeutredarna riktats mot en fallskärmsjägare som i mordveckan deltagit i en militär övning på Gotland och som samma dag som Palme mördades enligt vittnen befann sig i Stockholm. Själv uppgav fallskärmsjägaren att han reste hem till sin bostad i Göteborgsregionen direkt efter övningen på Gotland.

Det har aldrig gått att få någon klarhet i var fallskärmsjägaren befann sig på mordkvällen.

Förundersökningsledaren i Palmeutredningen Krister Petersson fick redan när han tillträdde sin post i början av 2017 veta att det i utredningen fanns mycket intressanta uppgifter om en grupp oidentifierade män som sannolikt övervakat Olof Palme före och under mordkvällen.

I protokollen från Palmeutredningens åklagarmöten åren 2010-2020 som precis blivit offentliga framgår det att Palmeutredarna vid ett flertal tillfällen uppmärksammat Krister Petersson på de okända männen med walkie talkie.

Åklagarmöte 24 november 2016

Utredare A informerar om att utredare X håller på att sätta sig in i materialet och att han framställer en karta med olika raster där olika walkie-talkies visas.

I övrigt har det nu påträffats en tidigare okänd inspelning mellan (maskat). Den sistnämnde redogör för uppgifter han fått från källor gällande övningar som blivande plutonsbefäl vid fallskärmsjägarskolan i Karlsborg deltar i.

Scenariot är att Stockholm och Mälardalen ockuperats av främmande makt och att motståndsstyrkor agerar utifrån landet. En grupp får i uppdrag att bege sig till Stockholm, upprätta bas och därefter lokalisera och likvidera personer som är viktiga informationsbärare och som man vill undvika hamnar i händerna på ockupationsmakten. (Maskat) menar att dessa fungerar som ett slags militära Stay Behind-grupper. Han uppger sig ha kontakt med tre personer varav den ene eventuellt kan tänka sig berätta en del om dessa övningar.

Åklagarmöte 16 februari 2017

Utredare X drar ärendet om det försvunna tipset som finns omtalat i inspelningarna från Holmérs möten med ledningsgruppen (se nedan). Beslutas att detta ärende skall prioriteras tillsammans med utredningen av eventuella walkie-talkie-iakttagelser.

Åklagarmöte 3 mars 2017

Utredare X drar vad som framkommit vid analysen av W/T-materialet. Sammanfattningsvis kan sägas att det finns ett antal iakttagelser som är intressanta och att man nästan uteslutande pratar om nordiskt eller nordeuropeiskt utseende.

Åklagarmöte 29 augusti 2017

Gällande walkie talkie-analysen kan det konstateras att det sannolikt funnits okända personer med w-t:s i Gamla Stan och med stor sannolikhet funnits okända personer med w-t:s i anslutning till mordplatsen runt ca 20.30-tiden. Det har ej gått att finna en förklaring till dessa, och det går inte att säga huruvida de har att göra med mordet.

Palmeutredarnas rapport 15 september 2017

I rapporten om walkie-talkiemän 15 september 2017 skriver de båda utredarna, kriminalinspektörerna Peter Steude och Sven-Åke Blombergsson, följande i sin summering av de 305 vittnesobservationerna av oidentifierade män med walkie talkie i Palmes närhet:

Bedömningen av mönstret för iakttagelserna och det faktum att de inte gått att förklara blir att de kan vara del i en övervakning av Olof Palme.

Om så skulle vara fallet så är signalementsuppgifterna i de aktuella uppslagen sådana att den sammantagna bilden talar för en ljus person med europeiskt, svenskt, utseende.

Det faktum att det inte vid något tillfälle under kvällen finns någon iakttagelse av personer utrustade med walkie-talkie invid tunnelbanestationen vid Rådmansgatan, vilket kan antas vara den troliga stationen som skulle använts vid makarna Palmes färd till hemmet, innebär inte att det faktiskt inte fanns sådana personer på platsen.

Säpos utredning om övervakning 13 april 1986

Under ledning av kriminalkommissarie Bert Melén utredde en Säpogrupp om Palme varit övervakad före mordet. Gruppen granskade 1200 spaningstips och fann 400 av dem särskilt intressanta. Gruppens slutsats var följande:

Analysen talar för att OLOF PALME varit övervakad på eftermiddagen den 27 februari samt från det att han lämnade bostaden på kvällen den 28 februari fram till det att han mördades klockan 23.21.

Gruppen bedömer att det under perioden fram till den 27 februari inte kan uteslutas att det förekommit övervakning av OLOF PALME.

Det har ur analysmaterialet utkristalliserats två personer som kan ha deltagit i en övervakning. Därutöver kan ytterligare en person skönjas. Således bör operationen ha genomförts av minst tre personer förutom mördaren.

Säpos PM registrerades inte förrän 1989 då rättegångarna mot Christer Pettersson pågick för fullt.

Tidigt tips till Hans Holmérs spaningsledning

Redan några dagar efter Palmemordet fick spaningsledaren Hans Holmér ett tips från en uppgiftslämnare om att 4 män utrustade med walkie talkie var ansvariga för mordet på Olof Palme. Spaningsledningens diskussion om tipset finns registrerat på band men vad som sedan hände med tipset är okänt. Så sent som år 2017 försökte Palmeutredarna få mer information om tipset men kunde inte finna någon dokumentation.

Varför hände ingenting?

Denna misstänkta övervakning skulle givetvis omedelbart ha utretts av Palmeutredningen.

Fokus skulle ha legat på att identifiera de okända männen med walkie talkie. När så inte skedde i utredningens början skulle det ha skett senare och när det inte skedde senare så skulle det ha skett nu.

Förundersökningsledaren Krister Petersson hade en historisk möjlighet att lösa Palmemordet.

Vilka var männen? Varför var de där? I utredningen finns utmärkta signalement på åtminstone 7 övervakande män (se tidigare blogginlägg).

Nedan följer en kort redovisning av de vittnesobservationer under mordkvällen som visar att Olof Palme med stor sannolikhet var övervakad före mordet.

Vittnet Ulla Strömbeck Larsson i Gamla stan

Bara några dagar efter mordet, innan Palmeutredningen efterlyst vittnesobservationer av män med walkie talkie, kontaktade vittnet Ulla Strömbeck-Larsson polisen.

Hon hade på mordkvällen gjort två mycket intressanta observationer på Gamla stans tunnelbanestation några minuter innan paret Palme kom dit.

När hon steg av tåget på Gamla stans tunnelbanestation upptäckte hon en man med walkie talkie på perrongen som hon beskrev så här:

Mannen betraktade perrongen för norrgående tåg, den perrong som paret Palme några minuter senare skulle komma till för att åka till Rådmansgatans t-station.

Mannen var smärt, 45-50 år gammal, cirka 180 cm lång och klädd i en lång grå rock.

När Ulla Strömbeck-Larsson kommit ut ur tunnelbanestationen och gick upp på Schönfeldts gränd observerade hon ytterligare en man med walkie talkie.

Ulla Strömbeck-Larsson fick intrycket att mannen hade hoppat över ett staket in i gränden. Den okände mannen sprang sedan snabbt fram och ställde sig i en port där han spanade mot entrédörrarna till Gamla stans tunnelbanestation. Dit skulle paret Palme anlända bara någon minut senare.

Mannen framstod som mycket målmedveten och hade uppsikt både över tunnelbanestationen och över Lilla Nygatan som paret Palme promenerade på när de tog sig från bostaden på Västerlånggatan 31 till tunnelbanestationen.

Mannen på Schönfeldts gränd hade en kraftigare kroppsbyggnad än mannen inne på tunnelbanestationen. Han var ungefär 35-40 år gammal, 170-175 cm lång och bar en mörk längre jacka. Han hade halvlångt, tjockt rödblont eller cendréfärgat hår.

Palmeutredarna gjorde i sin analys i september 2017 en koppling mellan mannen på Schönfeldts gränd och den oidentifierade man med walkie talkie som vittnet Leif Kahlbom ungefär en timme tidigare observerade nära Palmes bostad.

Det är också sannolikt att den man som cirka klockan 20.40 på mordkvällen gick bakom paret Palme nerför trapporna fram till tunnelbanevakten var mannen från Schönfeldts gränd. Signalementet tyder på det.

Mannen vid Adolf Fredriks kyrkogård

Filmföreställningen "Bröderna Mozart" på biografen Grand började klockan 21.15. Ungefär 5-10 minuter senare observerade vittnet Karin G ett 50-tal meter söder om Grand en man som talade i walkie talkie. Mannen uppehöll sig halvt dold bakom ett träd vid kyrkogårdsmuren till Adolf Fredriks kyrkogård.

Mannen var 40-45 år, cirka 180 cm lång och hade mörkt tjockt "burrigt" hår. Han bar en kort lumberjacka och framstod som vältränad. Vittnet Karin G bedömde att mannen förmodligen var svensk men om han skulle visa sig komma från utlandet var hennes intryck att han kan ha varit jugoslav.

Mannen vid Grand och mittemot mordplatsen

Vid två tillfällen mellan klockan 20.55 och 21.10 observerade vittnet Lisbeth Tammeleht en man med utländskt utseende utanför biografen Grand. Hon såg mannen samtidigt som paret Palme kom till Grand.

Mannen var 35-40 år, smärt och cirka 175 cm lång. Han hade har påfallande ljus hy och en mörk mustasch. Han bar en ljus längre jacka och en stickad ljus mössa som var uppvikt.

Ett annat vittne ser en man med samma signalement på Kammakargatan vid Grand ungefär en timme senare. Då tillsammans med en lång blond man som tidigare observerats vid Palmes bostad i Gamla stan.

Det mest intressanta med mannen som stod vid Grand är att han ungefär 1,5 minut före mordet på Olof Palme även stod mittemot mordplatsen med en walkie talkie i sin vänstra hand. En taxichaufför som stannat vid trafikljusen i korsningen Sveavägen-Tunnelgatan såg honom stå där.

Vittnet John Wiklund observerade samme man på samma plats tre minuter tidigare. Då spanade mannen norrut längs Sveavägen. Han spanade alltså mot biografen Grand samtidigt som paret Palme började promenera söderut.

Samtliga uppräknade vittnen hade lite svårt att avgöra om mannen verkligen kom från utlandet eller om han var svensk. Det var något som inte riktigt stämde i mannens utseende. Trots att mannen verkade "svartmuskig" hade han väldigt ljus hy. Vid tre av fyra tillfällen hade han svart mustasch men inte vid det fjärde tillfället.

Vad är det egentligen som händer?

Publiceringen av de tidigare sekretessbelagda handlingarna i Palmeutredningen väcker mycket allvarliga frågor som snarast bör ställas till det svenska rättsväsendet.

Under nästan 35 års tid har de misstänkta övervakarna med walkie talkie förblivit oidentifierade. 

Palmeutredningen vet att männen inte var säkerhetspoliser, civilpoliser, narkotikaspanare, väktare eller något annat som skulle kunna förklara varför männen sågs vid tider och på platser som kan kopplas till statsministerns bostad och hans rörelser under mordkvällen. Det har kontrollerats.

Hur är det ens möjligt att en så graverande uppgift i en mordutredning som att offret var övervakat före mordet inte med alla tillgängliga resurser omedelbart utreds av spaningsledningen?

Inkompetens kan inte vara förklaringen. Under de 35 åren har flera dokumenterat skickliga svenska mordutredare försökt finna Palmes mördare.

Men har de svenska mordutredarna fått arbeta med rätt saker? Har fixeringen vid en spontant ensamagerande gärningsman stoppat skickliga poliser från att lösa mordgåtan?

När spaningsledaren Hans Ölvebro tillsattes år 1988 togs ett avgörande beslut som sedan dess effektivt förhindrat seriösa utredningar av den misstänkta övervakningen.

Exakt vem eller vilka som fattade det beslutet kan möjligen avslöjas i de dokument som beställts av den intresserade allmänheten men ännu ej blivit offentliga. Ett sådant beslut kan omöjligt ha fattats av en enskild polis.

Det var inte Hans Ölvebro som ensam fattade beslutet. Hans arbete styrdes av förundersökningsledaren Axel Morath. Det fanns även tre biträdande förundersökningsledare - Anders Helin, Jörgen Almblad och Solveig Riberdahl.

Samtliga bör naturligtvis ha varit delaktiga i beslutet.

Rikspolischefer år 1988 var Nils-Erik Åhmansson och Björn Eriksson. Säpochef var Sune Sandström.

Valåret 1988 hade Sverige inte mindre än fyra olika socialdemokratiska justitieministrar:

Anna-Greta Leijon fram till 7 juni 1988.

Thage G Petersson 7 juni-30 september 1988.

Ingvar Carlsson 30 september-4 oktober 1988.

Laila Freivalds 4 oktober 1988-4 oktober 1991.

Som framgår av listan var Ingvar Carlsson justitieminister endast i några dagar. Hans roll var som alla vet att vara statsminister i den nytillträdda regeringen.

Ingvar Carlsson utsågs redan på mordnatten till ny partiordförande för socialdemokraterna och var troligen den som i samverkan med Säpo och övriga polisledningen tillsatte socialdemokraternas trogne tjänsteman, den förre Säpochefen Hans Holmér, som spaningsledare.

Holmér avgick i februari 1987 och efter ungefär ett års stillhet i Palmeutredningen rekryterades "superpolisen" Hans Ölvebro till tjänsten som spaningsledare. Direkt övergick mordspaningarna till att fokusera på ensamma män som av en slump upptäckt Palme på stan och då bestämt sig för att skjuta statsministern.

Senast i juni 2020 såg vi exempel på att den strategin fortfarande styr Palmeutredningen. Utan bevis riktades misstankar mot ett mordplatsvittne.

14 december 1988 greps på vaga grunder Christer Pettersson, en missbrukare från Rotebro, som misstänkt Palmemördare. Han pekades ut av statsministerns hustru. Ett utpekande som till och med överraskade spaningsledaren Hans Ölvebro.

Lisbeth Palme hade före videokonfrontationen fått veta av åklagarna att den misstänkte var alkoholist vilket leder till misstanken att processen mot "den ensamme galningen" från Rotebro styrdes över huvudet på Hans Ölvebro.

Hovrätten friade som bekant Christer Pettersson men utredningen mot honom fortsatte i ytterligare 10 år vilket spärrade möjligheterna att utreda andra spår.

Varför utreder inte det svenska rättsväsendet övervakningen av Olof Palme och varför har den hemliga militärövningen i Stockholm på mordkvällen aldrig avslöjats? En övning som syftade till att "lokalisera och likvidera viktiga svenska informationsbärare".

Att Olof Palme var en viktig svensk informationsbärare behöver väl knappast sägas.

Fortsättning följer.